Traditionen att ha växter på taken är gammal. Tänk bara på gamla fäbodar där de timrade stugorna ofta hade grästak. Sedumtak, däremot, består huvudsakligen av lågväxande arter som inte har djupa rötter och klarar karga förutsättningar.
Anna Laurén och hennes man har själva ritat och låtit bygga sitt drömhus i Södra Sandby utanför Lund i Skåne. För Anna, som till vardags arbetar som chef på ett laboratorium, är trädgård det stora intresset. Under uppväxten jobbade hon extra i grannarnas handelsträdgård. Att väga in utemiljön i husplanerna föll sig naturligt.
– Vi byggde ett uterum, eller orangeri, i anslutning till huset. Eftersom taket utgör en stor del av utsikten från vårt sovrum på övervåningen, väcktes tanken på att göra något skojigare med ytan, säger Anna.
Att titta ut på ett svart tak lockade inte. Dessutom visste de av tidigare erfarenhet hur varmt ett uterum kan bli om sommaren.
– Sedumtaket gör inomhusklimatet behagligt svalt när solen gassar. Det drar inte alls åt sig värme på samma sätt som ett svart tak.
Varierat utseende
Ett sedumtak består av ett tunt jordlager där växter med grunt rotsystem, främst suckulenter som fetblad och fetknopp, och mossor samt lavar trivs.
– Färgen varierar med årstiderna. Om vintern skiftar det i rött och rostbruna nyanser. Om sommaren är de gröna inslagen fler. Det är jättefint.
En annan fördel är att taket bidrar till den biologiska mångfalden genom att förvandla en annars ”död” yta till rena buffén för pollinerare som bin, fjärilar och andra insekter.
– Vi är inne på det tredje året med taket. Hittills har det inte varit några problem med skötseln. Vi brukar gödsla med långsamverkande pellets på våren, säger Anna.
Vid extra torra och varma perioder händer det att de vattnar taket lite grand.
– Annars binder det ju fukt väldigt bra, så det hör till undantagen.
Bra för dagvattnet
Just det där med fukten är en viktig poäng. Sedumtak är varje stadsplanerares dröm. Det hävdar Bengt-Erik Karlberg som är vd för Veg Tech, ett företag som odlar olika växtmattor för gröna tak. De förser i sin tur städer och bostadsområden med sina produkter.
– Att ta hand om regnvatten och ha ett väldimensionerat dagvattensystem är en utmaning i många kommuner. Med sedumtak kan den årliga mängden av regnvatten halveras, säger Bengt-Erik.
De hjälper till att förhindra översvämningar vid skyfall. Taken är även populära på skolor, idrottsanläggningar och köpcentrum.
– De förhindrar att lokalerna blir för varma på sommaren. Det reducerar behovet av kylanläggningar och man behöver inte slösa energi på luftkonditionering på samma sätt.
Det finns fler miljövinster med att täcka byggnader med växtlighet. Varje år dör flera tusen människor på grund av skadliga partiklar i luften. Växterna fungerar som föroreningsfilter och det pågår forskning om hur olika grödor kan hjälpa till att reducera dessa skadliga partiklar.
– I riktigt stora städer är det positivt att kyla ned temperaturen där ytor som tak, fasader och asfalt annars ökar värmen, något som i sin tur försämrar luftkvalitén, säger Bengt-Erik.
För alla
Vem som helst kan skaffa ett sedumtak. Men Bengt-Erik tycker att de fungerar allra bäst om man har ett hyfsat platt tak i soligt läge.
– Lutar taket mer än 27 grader måste man arbeta med speciallösningar för att förankra det. Är läget dessutom blåsigt kan man få problem med att vissa delar torkar ut.
Tätskiktet är viktigt. Det ska hålla fukt borta och tåla vikten.
– Det finns lite olika produkter: en slags gummiduk, asfaltsplast eller pcv-varianter. Vad man väljer är en smaksak. Huvudsaken är att underlaget är godkänt och att fukten som samlas dräneras ordentligt.
Ovanpå läggs sedan den färdiga sedummattan.
Rikt och levande
Anna Laurén är väldigt förtjust i sitt tak.
– Det enda som är synd är att så få får se det. Det känns som en välbevarad vacker hemlighet. Men vår trädgård är ju till för oss och vi njuter av det varje dag.
Hon skulle inte vilja ha ett vanligt, traditionellt tak – trots att det antagligen hade blivit billigare. Hur mycket ett sedumtak kostar varierar, men det brukar ligga på runt 500 kronor per kvadratmeter. Då ingår inte underkonstruktion eller arbete.
– Vårt gick på ungefär 17 000 kronor. Men det känns som väl investerade pengar, säger Anna Laurén.
