Många som har återhämtat sig efter att ha varit nära döden berättar att de omvärderat vad som är viktigt i tillvaron. Så blev det inte alls för Göran Grimvall. Om han fick chansen att leva om sitt liv skulle han inte ändra på mycket.
– Mitt liv har aldrig haft någon tydlig höjdpunkt, i stället har det varit fullt av små kullar hela vägen. Och jag har varit gift i 56 år, dessutom med samma person. Så jag känner mig mycket tillfreds, säger han.
Men för fyra år sedan kunde det ha slutat illa. Göran Grimvall, professor emeritus i teoretisk fysik, skulle föreläsa på Kungliga tekniska högskolan, hans arbetsplats under flera decennier. Då vek sig benen och han föll ihop medvetslös.
Han togs snabbt till Karolinska sjukhuset där man konstaterade stroke. Allt tydde på att han skulle bli handikappad resten av livet och kanske inte kunna tala. Men efter en akut operation återhämtade han sig snabbt.
– Efter tre timmar var jag återställd och sex veckor senare sprang jag en orienteringstävling!
Klurigheter
När han fick se två fotografier av sin hjärna, före och efter operationen, bad han att få kopior. Han insåg att han skulle kunna ha nytta av dem i ett av sina ”miniproblem” i tidningen Ny Teknik.
Sedan 1979 har Göran Grimvall regelbundet medverkat där med sina tekniska och fysiska vardagsklurigheter som: Skulle det underlätta att cykla i motvind om vinden drev en propeller på cykeln som gav ström till en elmotor kopplad till hjulen?
Nu frågade han läsarna vad bilderna på hans hjärna föreställde, och bland svarsalternativen angav han ”blixturladdningar på Hawaii”.
– Många undrar var jag får alla idéer ifrån. Från böcker! Hemma har jag åtta hyllmeter om sportens fysik, en hyllmeter om matlagningens fysik och så vidare. Totalt över 40 hyllmeter om fysiska fenomen, säger Göran Grimvall.
Ubåtskränkningar
Han är en arbetsglad 80-åring. Nu har han trappat ned lite och jobbar kanske mellan 20 och 25 timmar i veckan, bland annat med skolfrågor som ledamot av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin och med uppdrag inom SIS, Svenska institutet för standarder. Mycket av det han gör i dag är ideellt.
– Arbetsmyra? Nej, det vill jag inte säga, men jag är road av arbetet och det har jag alltid varit. Och även om jag inte är troende har jag rätt mycket luthersk arbetsmoral. Som det här med standardiseringsarbetet, det måste ju göras av någon.
Göran Grimvall beskriver sig som en typisk statstjänsteman, ”noggrann, ärlig och plikttrogen”. Bra egenskaper att ha för att bli tillfrågad att vara med i en ubåtskommission. Det blev Göran Grimvall då försvarsminister Thage G. Peterson ringde honom 1995. Kommissionen skulle granska bevisen för ubåtskränkningar på svenska vatten och om möjligt peka ut vem som låg bakom.
– Det passade mig som person – en hel del tradigt arbete som krävde stor noggrannhet. Men det är absolut det mest intressanta jag jobbat med. Vi fick tillgång till allt hemligt material och fann otvetydiga bevis för att kränkningar ägt rum, men kunde inte säga vilken främmande makt som var ansvarig.
Gillar orientering
Nyligen höll Göran Grimvall ett föredrag på Konstnärsklubben i Stockholm om hur speglar och optiska fenomen illustreras i kända konstverk. Ett typiskt exempel på hur han ofta förenar sina fysiska fackkunskaper med något av sina fritidsintressen, i det här fallet bildkonst.
Han njuter också av att komma ut i skogen och plocka bär och svamp, och ungefär varannan vecka springer han med karta och kompass. Göran Grimvall har orienterat i nästan 40 år och är ute sommar som vinter.
– Det är en bra motionsform för man tävlar mot sig själv. Ibland går det bra och andra gånger bommar man totalt. Det handlar till stor del om problemlösning, påfallande många orienterare är ingenjörer. Men det är inte många 80-åringar som ger sig ut i skogen och springer.