Man skulle kunna tro att astronomer har sina tankar långt från jordiska bestyr. Deras forskning kretsar trots allt kring himlakroppar som kan befinna sig tiotusentals ljusår bort. Men all forskningsverksamhet är förstås förankrad i ett mänskligt sammanhang och astronomi utgör inget undantag.
För Sofia Feltzing består arbetsdagarna till stor del av möten och diskussioner, coronapandemi eller ej. Arbetet som forskningsledare och lärare på universitet handlar nästan bara om människor. Runt hälften av sin tid ägnar hon dessutom åt internationellt forskningssamarbete, framför allt inom projektet 4Most. Det är en spektrograf som ska sitta på ett av Europeiska sydobservatoriets teleskop. Med den kan astronomer göra genommönstringar av stjärnhimlen och få fram information om stjärnornas rörelser och hur mycket av olika grundämnen de innehåller.
Fler i söder
Hennes forskning är okänt territorium för de flesta. Men det märks att Sofia Feltzing är van vid att förklara. Hon beskriver vår hemgalax Vintergatan som två sopptallrikar med vida brätten som ligger vända mot varandra och bildar formen av ett flygande tefat. Fyller man tefatet med stjärnor uppstår en rund och bullig mittdel, och runt det en stor skiva som är tunn men också den full av stjärnor. Ungefär två tredjedelar ut från mitten på denna galax snurrar jorden.
Det vi ser när vi tittar upp på himlen är Vintergatsbandet.
– Här i norr ser vi Vintergatsbandet som en ganska tunn historia, det är inte så många stjärnor från vårt håll. Men åker du ner till södra halvklotet och tittar upp ser du en enorm Vintergata, och när du är där under deras vintertid kan du se in till Vintergatans centrum också, säger Sofia Feltzing.
Filosofiska aspekter
Eftersom man ser många fler stjärnor från södra halvklotet är Europas största teleskop placerat i Chile. Därifrån kan astronomer i Sverige ansöka om observationstid för sina forskningsprojekt. Professor Feltzing leder forskningssamarbetet i 4Most, som kommer att möjliggöra observationer av mer än 15 miljoner stjärnor i vår galax. Detta kommer så småningom att ge enorma mängder spännande data att bearbeta.
Det är stora frågor du sysslar med, hur påverkas du av det?
– Jag kan tänka mig att det finns andra ämnesområden där man kanske påverkas starkare av resultaten i forskningen. Det här är ändå ganska bortkopplat från mänsklighetens glädje och lidande för tillfället, eller hur bra vi har det. Men självklart kan det dyka upp filosofiska aspekter för somliga.
Söka kunskap
Hon var ingen stjärnskådare som barn. Man läste mycket böcker hemmavid, men det var inte en fascination för rymden som drev henne att läsa astronomi. Faktum är att Sofia Feltzing läste humanistiska programmet på gymnasiet, men kompletterade med ett naturvetenskapligt basår och sökte in till fysikerlinjen.
– Där blev jag fascinerad av kunskapssökande kan man säga, och sökte även doktorandutbildningen.
Det ena ledde till det andra, och när hon hörde talas om en ny doktorsutbildning vid observatoriet i Uppsala sökte hon sig till den.
Vilken är din forskardröm?
– Det vore intressant att veta hur den tjocka stjärndisken i Vintergatan har bildats.
Vad skulle en sådan vetskap ge?
– Om vi visste det, då skulle det finnas åtminstone en galax som vi visste hur den uppstått. Då bör vi kunna pröva våra simuleringar och modelleringar och teorier mot den vetskapen. Sedan finns det säkert andra galaxer som har uppstått på andra sätt.