En sak som oroar många forskare är att temperatur och ljus hamnar i otakt när klimatet förändras. Det kan störa organismer som är beroende av att exempelvis hålla ordning på vårens ankomst för att kunna leva i symbios med varandra.

Ett typiskt exempel är pollinerande insekter, som ofta reagerar på stigande temperaturer för att pricka våren, och deras värdväxter, som i stället mäter ljuset. I områden som drabbas av global uppvärmning sätter då insekterna fart mycket tidigare än växterna, vilka håller kvar vid den pålitligare solkalendern. I värsta fall kan insekterna svälta ihjäl när de inte hittar några blommor att suga nektar från – och växterna kan gå miste om sin enda chans att bli pollinerade.

Små bett

Men nu har en grupp tyska, franska och schweiziska forskare upptäckt ett beteende hos tidiga humlor, som tyder på att naturen i vissa fall har en större flexibilitet när det gäller punktlighet än man tidigare har trott. Humlor kan nämligen få växter att börja blomma snabbare än de normalt skulle göra, genom att bita små, distinkta hål i växternas blad.

I laboratorieförsök har forskarna sett att de små betten får svartsenap att börja blomma två veckor tidigare – och tomatplantor en hel månad tidigare – än plantor som inte utsätts för insektsbett. Forskarna har också kunna se att beteendet uppstår hos de humlor som ännu inte hittat växter där blommorna slagit ut.

Odlarens dröm

Mekanismen bakom den tidiga blomningen är ännu okänd. Vissa växter kan börja blomma när de stressas av exempelvis betande djur, vilket tolkas som ett sätt för växterna att hinna fortplanta sig innan de försvinner helt. Men den förklaringen tycks inte fungera i det här fallet, för när forskarna härmade de små insektsbetten genom att sticka liknande hål i växternas blad påverkades inte blomningen.

"Det är möjligt att humlorna sprutar in någon kemikalie i växterna, som driver fram blomningen. I så fall kanske forskarna kan förverkliga varje trädgårdsodlares dröm – att dechiffrera den molekylära nyckeln till växternas blomning", skriver den tyske insektsforskaren och ekologen Lars Chittka i en kommentar i tidskriften Science, där studien publiceras.