Rödlistade djur har klimatet gemensamt

Det blinkar rött i Artdatabanken för igelkott, skogshare och fjällräv. Klimatförändringar misstänks vara den gemensamma nämnaren.

En ung igelkott. Arkivbild.

En ung igelkott. Arkivbild.

Foto: Michael Probst/AP/TT

Personligt2020-03-30 21:50

– Skogsharen slås sakta men säkert ut av konkurrens från fältharen som gynnas av snöfattiga vintrar. Det är en tydlig kedja, säger Henrik Thurfjell, expert på ryggradsdjur på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

Fältharen är en främmande art i Sverige. Släktingen skogsharen minskar i antal, oklart hur mycket men tillräckligt för att djuret platsar på Artdatabankens rödlista för 2020 som SLU står bakom.

Sedan 2010 har populationen av igelkottar minskat med över 30 procent, vilket är en dramatisk takt, enligt Henrik Thurfjell:

– För igelkotten vet vi inte riktigt varför, men det skulle kunna bero på grävlingen. Det är en av få arter som kan bryta isär och äta upp en igelkott.

Även för den hypotesen kan snöfattiga vintrar spela in, eftersom den klimatförändringen gynnat grävlingen. Igelkottar klarar sig bra i höjd med Luleå och grävling är mycket ovanlig i Norrbotten.

– Grävlingen pallar inte riktigt snö när den vaknar ur sin vinterdvala och den klarar inte för lång dvala heller, säger Henrik Thurfjell.

En annan förklaring skulle kunna vara ett virus som gått hårt åt igelkotten.

För fjällräven är läget bättre tack vare intensiva åtgärder för att säkra arten.

– Den skulle antagligen vara utdöd, men nu skjuter man enormt mycket rödräv i de gemensamma områdena. Dessutom matas fjällräven vid lyorna.

– Men det är som konstgjord andning för fjällräven, säger Henrik Thurfjell.

Fakta: Rödlistan

Rödlistade arter i Sverige 2020, som tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med 16 expertkommittéer, är den femte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar, alger och växter. Den första publicerades 2000 och har reviderats vart femte år.

Listan sammanställer enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd utifrån kriterier som populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender. Bedömningen fokuserar på förändringar som nyligen skett, sker just nu, eller förväntas ske.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!