Genom att analysera hur smittspridningen har påverkats i 131 länder efter olika former av åtgärder, har en internationell forskargrupp lyckats bena ut vilken effekt åtgärderna har – både enskilt och i olika kombinationer. Bland de åtgärder som studerades fanns skolstängningar, stängda arbetsplatser, reserestriktioner, påbud att stanna hemma och stopp för publika evenemang.
Den enskilda åtgärd som leder till störst minskning av smittspridningen är att förbjuda publika evenemang. I genomsnitt minskar det R-talet – alltså det antal nya personer som smittas av en infekterad person – med 24 procent, enligt studien som publiceras i tidskriften The Lancet.
Bred definition
"Vår definition av publika evenemang är ganska bred och inkluderar till exempel sportevenemang, festivaler och religiösa ceremonier. Egentligen har vi inte haft någon exakt definition när det gäller antalet personer, men det handlar om större evenemang för åtminstone 100 personer," skriver studiens försteförfattare You Li, forskare vid University of Edinburgh, i ett mejl till TT.
Forskarna har även studerat hur R-talet påverkas när restriktioner lättas. När det återigen blev tillåtet med publika evenemang i de studerade länderna ökade R-talet med i genomsnitt 21 procent.
Större risk inomhus
TT: Hur kommenterar du Sveriges beslut att höja gränsen för sittande publik vid allmänna sammankomster från 50 till 300 personer?
"I en av våra analyser visar vi att R-talet ökar mer och snabbare när gränsen höjs till över 100 personer, jämfört med en höjning från högst 10 till 100 personer. Ju större folksamlingar som tillåts, desto mer sannolikt är det att R-talet ökar. Det är också större risk för smittspridning inomhus än utomhus", svarar You Li.
Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell tycker att studien är intressant och välgjord. Men han anser inte att resultatet går att översätta rakt av till dagens situation, eller till den typ av evenemang som är aktuella i Sverige.
– Det man har tittat på är ju massor av olika event som var arrangerade enligt den gamla klassiska modellen, där man utan några som helst regleringar blandade ihop så många människor som möjligt på en liten yta. Det är inte jämförbart med hur det ser ut i dag, säger Anders Tegnell.
– Nu har vi lärt oss väldigt mycket mer om hur smittan sprids, och tanken är ju inte att vi ska släppa alla event helt öppna utan vidare i Sverige, tillägger han.
TT: Men går det att skapa säkra evenemang – när alla ska gå ut och in och köa till garderob och gå på toaletten och så vidare?
– Ja, det får vi ju se. Arrangörerna är väldigt tydliga med att de kan få ordning på detta. Det gäller att ordna organiserade köer på alla ställen där det kan bli trängsel, så som det är på många ställen i dag. Den kunskapen finns ju nu, säger Anders Tegnell.
TT: Hur ska detta följas upp?
– Det är länsstyrelserna som har grunduppdraget att titta på hur åtgärderna hanteras. Sedan kommer Folkhälsomyndigheten att kunna följa effekten, i och med att vi har koll på olika typer av kluster som rapporteras in. Då kan vi se om det börjar dyka upp kluster i den här typen av miljöer, säger Anders Tegnell.
TT: Vad gör ni i så fall?
– Då får vi ha en diskussion med politiken om det här kan fortsätta. Det är ju inget som är hugget i sten, säger Anders Tegnell.