Studien, som P4 Östergötland var först att rapportera om, undersöker hur födelseordning hänger ihop med röstningsmönster för syskon uppvuxna i samma familj. Forskarna, däribland flera svenska, har tittat på fyra olika val i Sverige och Norge och jämfört dem med data från fyra icke-nordiska länder. Även där ses samma mönster: de äldre syskonen röstar konsekvent i högre utsträckning än de yngre.
Födelseordningens inverkan i svenska och norska syskonskaror beskrivs av studiens författare som "stark och robust".
Forskarna förklarar födelseordningens inverkan på röstningsbenägenheten med äldre och yngre syskons olika förutsättningar. Förstfödda tillbringar de första levnadsåren utan att behöva tävla om föräldrars uppmärksamhet och resurser, medan de yngre syskonen föds in i potentiell rivalitet och därmed en annan typ av uppväxtmiljö.
Tidigare studier har tidigare främst undersökt hur barns familj- och uppväxtmiljö påverkar framtida politiskt deltagande, men däremot inte hur barn i samma syskonskara skiljer sig åt.
Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och en av författarna bakom studien, kommer nu enligt P4 Östergötland att forska vidare på hur platsen i syskonskaran påverkar politiskt engagemang i en vidare bemärkelse. Bland annat vill forskarlaget titta på huruvida yngre syskon är mer benägna att i stället delta i protester och andra, mer okonventionella former, av politiskt deltagande.