Liberalerna föreslår nu en ny särskild friskolelag för att skapa ordning och reda i friskolesystemet.

Partiet vill värna friskolesystemet, men skolor ska inte kunna tjäna pengar på elevernas bekostnad.

Ett av partiets förslag är att en nystartad friskola, eller nyförvärvad, inte ska kunna ta ut vinst de första åren. Detta för att säkra att skolan drivs långsiktigt och att ägarna har tillräckliga ekonomiska muskler.

Strängare prövning

– Minst 4-5 år, säger Johan Pehrson på frågan vad som avses med de första åren.

L vill även garantera att elever inte ska drabbas om en friskola går i konkurs. Därför ska en strängare ägarprövning göras och partiet vill också utreda någon form av garanti som säkerställer elevernas rätt.

För att garantera långsiktighet anser L att riskkapitalbolag inte ska få driva friskolor. Exakt hur det kommer att påverka dagens riskkapitalbolag som äger skolor, gavs det inga tydliga besked om.

– Det här kommer att få effekter som påverkar alla skolor i dag. Det blir en prövning, en del kommer att bli glada andra inte, säger Johan Pehrson.

Ett tredje förslag är skarpare kvalitetskrav, till exempel att det ska finnas tillgång till läromedel, elevhälsa och skolbibliotek.

Gemensamt val

Liberalerna vill också reformera hela antagningssystemet. Dagens system med egna köer till varje friskola ska slopas och ersättas av ett obligatoriskt, gemensamt skolval med en plattform där alla familjer kan söka till alla tillgängliga skolor.

I stället för dagens kösystem, där man i princip kan sätta sitt barn i kö redan på BB, vill Liberalerna se ett system där man kan göra en intresseanmälan 1-2 år innan själva valet av skola görs.

Liberalerna anser också att det är rimligt att kommuner som har ett särskilt utbudsansvar också kompenseras för detta. Samtidigt vill L att skolan förstatligas, vilket skulle ändra finansieringssystemet.

Partiet upprepar också kravet på stopp för religiösa friskolor.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker att det är väldigt positivt att Liberalerna nu erkänner problemen med dagens system, men förslagen är otillräckliga, anser hon.

Räcker inte

– Det är långt ifrån tillräckligt att inte få ta ut vinst de första åren. Då erkänner de ju att vinsterna är ett problem för skolsektorn, men både vinst och marknadsskolan behöver fasas ut, säger hon till TT.

Förslaget om en egen friskolelag avvisar hon helt.

– Det ser vi en stor risk med. Det skulle innebär att skolväsendet dras isär än mer och att vi får parallella skolsystem med olika lagstiftning, det gynnar inte frågan, säger Jaara Åstrand.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) är inte imponerad av Liberalernas förslag.

"I juni hade de chansen att stoppa marknadsskolan, men då röstade man ned förslagen. Nu säger man att skolkoncernerna kan få dela ut en jättestor vinst efter fem år, i stället för varje år. Det är inte seriöst. Sverige måste sluta lappa och laga i ett trasigt system. Skattepengar vi lägger på skolan ska gå till våra barn – inte till privata vinstuttag", säger hon i en skriftlig kommentar till TT.