Betydelsen för näringslivet – "tusentals arbetstillfällen"

I kungens arbetsuppgifter ingår enligt grundlagen att "visa vad Sverige är och gör" – inte minst genom att medverka vid statsbesök. Hovexperten Roger Lundgren har varit med under flera av de besök i andra länder som kungaparet genomför ett coronafritt år. Ofta finns det en delegation med näringslivsrepresentanter i släptåg. På det viset har kungen under åren bidragit till "tusentals arbetstillfällen", uppskattar Lundgren.

– Framför allt handlar statsbesöken om att skapa arbetstillfällen. Där har Sverige en fördel då det inte finns så många monarkier i världen längre, det är en sällsynt art. Ibland möts vi av 300 journalister som bevakar de här besöken. Pr-värdet betyder enormt mycket och flera företagsledare har gjort storaffärer just tack vare att kungen varit med och lyft fram vårt land.

Elisabeth Tarras-Wahlberg arbetade nära kungen mellan 1976 och 2008, bland annat som informationschef vid hovet och hovmarskalk för kronprinsessan Victorias hovstat. Kungens betydelse för det svenska näringslivet låter sig närmast förklara som en "dörröppnare", säger hon.

– Längre tillbaka fanns det dessutom vissa länder som bara tog emot monarker på statsbesök. Det finns lite extra glans över ett kungahus.

Brevet som befriade Saddams fångar

I en konstitutionell monarki ska kungen vara en ickepolitisk symbol. Likväl har det under åren hänt att kungen spelat viktiga politiska roller. Exempelvis ska ett brev skrivet av kung Carl Gustaf 2015, överlämnat till den saudiske kungen Salman bin Abdul Aziz av regeringens sändebud Björn von Sydow, ha hjälpt till att lösa en svår diplomatisk knut mellan Sverige och Saudiarabien 2015. Ett annat exempel är de tre svenskar som förirrade sig in på irakiskt territorium 1992 och fängslades i Saddam Husseins ökända fängelse Abu Ghraib i Bagdad.

– Då skrev kungen ett brev på uppdrag av utrikesdepartementet och dagen efter var svenskarna fria, säger Roger Lundgren.

Kungen knyter samman landet oavsett politiskt styre eller kriser, anser Elisabeth Tarras-Wahlberg. Hon minns särskilt Estoniakatastrofen 1994.

– Jag kommer ihåg hur förvånad jag blev när de ringde från Ekot och bad om ett uttalande. Det blev första gången som kungen gav ett efterfrågestyrt uttalande om en nyhetshändelse. Sådana kriser – även tsunamin och den pandemi vi lever i nu – är stunder då kungen agerar sammanbindande kraft i samhället, säger hon.

Skandalerna som skakat kungahuset

Kungen blandar sig inte oombedd in i politik, uppger Elisabeth Tarras-Wahlberg. Men vissa gånger har han likväl lyckats trampa i klaveret. Kungaparets statsbesök i Brunei 2004 fick svidande kritik sedan Carl Gustaf hyllat öppenheten i landet – som styrs av envåldshärskaren Hassanal Bolkiah som är statschef, överbefälhavare samt premiär-, försvars- och finansminister.

– Jag vet att han var väldigt illa berörd av kritiken den gången. Han tog illa vid sig och var väldigt nedstämd när han kom hem, säger Tarras-Wahlberg.

Men kungens privatliv har också skakats av skandaler. Boken "Den motvillige monarken", där författarna bland annat skrev om påstådda otrohetsaffärer och besök på dubiösa nattklubbar, slog ner som en bomb i Sverige 2010. I en unik intervju med TT efter boksläppet förnekade kungen gång på gång uppgifterna.

– Den intervjun var plågsam läsning, jag förstår inte ens varför kungen ställde upp på den. Det är klart att det var jättejobbiga år när det stormade så, särskilt när familjen blev drabbad, säger Roger Lundgren.

Elisabeth Tarras-Wahlberg minns problematiken kring att försöka dementera felaktigheter i medierapporteringen från åren inom hovet.

– Jag tror att den historien kan ha bidragit till att han i vissa lägen tycker att det är svårt att hantera medierna. Utsätts du för den här typen av granskning kontinuerligt knäpper du nog igen lite grann. Kungen kan inte gå ut och svara på varje enskilt påhopp. Ger man sig in i det och blir en "dementimaskin" så ses allt man inte dementerar per automatik som sant.

Hjärtefrågorna – "som att gå på äggskal"

Kung Carl Gustaf är en idog miljökämpe. Bland annat har han låtit installera solpaneler på slottets tak och kör elbil. Men till och med gällande sina hjärtefrågor måste kungen hela tiden "balansera på en slak lina", säger Elisabeth Tarras-Wahlberg.

– Alla frågor kan bli politiska, men det viktiga är att kungen inte är partipolitisk engagerad. Egentligen kan man kalla kungen Sveriges första miljökämpe; redan till FN-konferensen om miljö i Stockholm 1972 var han engagerad i frågan, säger hon.

Parallellt med miljöfrågan har kungaparet även engagerat sig i humanitära frågor. I samband med 75-årsdagen har kung Carl Gustaf bett de som vill att bidra till Stadsmissionens arbete.

– Kungen vill vara inkluderande för våra nya svenskar och därför stöttar han många initiativ, bland annat har han inrättat ett ledarskapspris till unga entreprenörer med utomnordisk bakgrund, säger Roger Lundgren.

– Man kan tycka att miljöpolitik, integration och migration är humanitära frågor, men de innebär ett rött skynke för många människor. De krossade äggskalen ska han gå på hela tiden och det är svårt för honom. Han har ofta sagt i intervjuer att det ibland är svårt att inte gå över en gräns – han har ju känslor och engagemang som alla människor.

Förlorade föräldrarna i ung ålder

Tre år efter det att Carl XVI Gustaf tillträtt tronen 1973 gifte han sig med sin Silvia, som han mött under OS i München 1972. Det unga kärleksparet i förlovningssoffan på Stockholms slott – och inte minst drottningen i sig – tog svenska folket med storm, säger Roger Lundgren. För kungen och hans offentliga roll innebar äktenskapet en tydlig vändpunkt.

– Dåtidens Silviahysteri tror jag knappt att man kan föreställa sig i dag, jisses. Medarbetare till henne berättade att människor ville röra vid henne när hon kom hit, som om hon vore någon sorts Messiasfigur. Det var nog konstigt – men för kungen väldigt skönt. Hon är hans absolut viktigaste rådgivare och har gjort att han kunde utvecklas på sitt sätt, i lugn och ro vid hennes sida.

Kung Carl Gustaf var bara nio månader gammal när hans pappa, prins Gustaf Adolf, omkom i en flygkrasch på Kastrup i Köpenhamn den 26 januari 1947. Mamma Sibylla gick in i en lång sorgeperiod. Kungens systrar har i efterhand berättat om hur mamman inte pratade om pappans död.

– Just att de aldrig fick tala om sin pappa, den förlorade fadern, gjorde säkerligen att han hade många obesvarade frågor. Jag tror att han som enda son var särskilt nyfiken på sin pappa, säger Elisabeth Tarras-Wahlberg.

Kungen är uppfostrad i ett matriarkat med många starka kvinnor men få manliga förebilder, säger Roger Lundgren.

– Jag tror att det ständiga sökandet efter pappan var väldigt jobbigt för honom. Mamman dog också när han var oerhört ung, 26, och året därpå blev han kung.

Födelsedagsfirandet som blev en chock

Att vara kung innebär att ständigt granskas och konstant kritiseras, säger Elisabeth Tarras-Wahlberg. För kungen har det inte alltid varit lätt – men en vändpunkt kom i samband med kungens 50-årsfirande 1996.

– Jag minns den dagen så väl; hur kungen gick ut på Lejonbacken och såg de som samlats för att uppvakta honom. Det var så enormt mycket folk, jag tror aldrig att han väntat sig att det skulle komma så många.

Att ständigt läsa negativa rubriker påverkade kungen, säger Tarras-Wahlberg. Hans dyslexi bidrog dessutom till osäkerheten.

– Jag stod med fotograferna snett bakom och liksom såg hur han hajade till av glädje. Det kändes som ett uppvaknande, en känsla av att "jag duger faktiskt" och ett bevis på folkets uppskattning.

När tar Victoria över?

I åratal har de florerat – spekulationerna kring huruvida kungen är redo att lämna över kronan till sin tronarvinge Victoria. Men det lär vi få vänta på, tror hovexperterna.

– Jag tror aldrig att han kommer att abdikera. Det ligger inte i den svenska monarkiska traditionen. Inte minst under pandemiåret har det dessutom framkommit hur bra det är att vara några stycken som delar på ansvaret och uppdragen, säger Elisabeth Tarras-Wahlberg.

Enligt Roger Lundgren skulle en svensk kungaabdikering dessutom skapa svallvågor i våra nordiska grannländer.

– Skulle vår kung abdikera så skulle det lägga enorm press på den danska drottningen och norske kungen att göra detsamma. En av dem kan inte göra det utan att skapa dominoeffekter och intensiva diskussioner. Dessutom vet jag att kungen har klättrat på väggarna det senaste åren – han vill jobba och vara aktiv, samtidigt som han självklart också ser kraften i Victoria.

På grund av kungens unga ålder när han tog över kronan så tvingades han och drottning Silvia att sköta plikterna parallellt med småbarnslivet på hemmaplan. När kungen medverkade i podden "Värvet" inför sin 75-årsdag sade han att han önskat sig längre tid för att förbereda sig för jobbet.

– Jag hade kortare tid. Jag skulle önskat att jag hade haft längre, det hade varit helt annorlunda känner jag, sade han.

På frågan om kungen tror att hans efterträdare är redo för jobbet svarade han med en motfråga.

– Kronprinsessan Victoria? Ja, när blir man redo för ett jobb? Ja, jobb och jobb, varje ny uppgift kräver nya tag så att säga, även om man har förberett det.