– Utvecklingen är mycket oroande. Om alla människor som är beroende av stöd skulle bo i samma land, så skulle det vara världens fjärde största land, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S) på en pressträff.
Av det totala humanitära biståndet på drygt 5 miljarder kronor går 3,2 miljarder till de största humanitära kriserna i världen. 1,5 miljarder går till en reserv för plötsligt uppkomna eller förvärrade kriser.
Stödet till Afghanistan är rent humanitärt, framhåller Jakob Wernerman, som är chef för Sidas humanitära stöd.
Inte till talibanerna
– Inga av de här pengarna går till talibanregimen utan till humanitära hjälporganisationer för att svara upp direkt på de humanitära behoven på marken. Det är förhållandevis accepterat av regimen att humanitära aktörer rör sig i landet, säger han.
Sidas 3,3 miljarder fördelas till behövande i 29 av världens värsta kris- och konfliktområden i form av basala behov som mat och vatten, tak över huvudet och vård och mediciner.
21 av dessa betecknas som stora och åtta som mindre kriser. Stödet kanaliseras genom 20 partnerorganisationer som består av olika FN-organisationer, icke-statliga civilsamhällsorganisationer samt Internationella rödakorskommittén, Svenska Röda korset och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Kraftig ökning
Mest pengar går till Ukraina som får 315 miljoner kronor, följt av Etiopien som får 302 miljoner, Syrienkrisen 285 miljoner samt Afghanistan 245 miljoner kronor.
FN beräknar att över 291 miljoner människor är i behov av stöd, en kraftig ökning på bara två år. 2020 var siffran 168 miljoner.
84 miljoner människor är på flykt i världen. 44 miljoner människor lever i eller nära ett svälttillstånd. 810 miljoner människor är undernärda.
Utöver Sidas humanitära stöd ger regeringen ytterligare 69 miljoner kronor till FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) och 35 miljoner kronor till FN:s flyktingorgan (UNHCR).
Totalt uppgår Sveriges humanitära stöd till 9 miljarder kronor.