"Åkesson vill provocera och flytta gränserna"

Provokativt och anmärkningsvärt. Det anser juridikprofessorn Joakim Nergelius om SD-ledarens utspel om att riva och konfiskera moskéer. Statsvetaren Jenny Madestam öppnar samtidigt för en konflikt mellan SD och de andra Tidöpartierna.

Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro Universitet, säger att SD-förslagen inte kan bli verklighet inom ramen för nuvarande rättsordning. Arkivbild.

Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro Universitet, säger att SD-förslagen inte kan bli verklighet inom ramen för nuvarande rättsordning. Arkivbild.

Foto: Örebro universitet/TT

Politik2023-11-26 07:01

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gjorde på lördagen klart att han bland annat vill se ett omedelbart stopp för etablering av nya moskéer i Sverige.

– Vi behöver börja konfiskera och riva moskébyggnader där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob eller antisemitisk propaganda eller allmän desinformation om det svenska samhället, sade han och tillade att alla symboler för islam i stadsbilden bör tas bort.

Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro Universitet, kallar Åkessons retorik "drastisk", "provokativ", "anmärkningsvärd" och "kan rent av ses som rasistisk".

– Det är ganska anmärkningsvärda uttalanden. Jag har inte läst dem i detalj, men de går väldigt långt. Man kan ju konstatera för det första att det råder religionsfrihet i Sverige, säger han och fortsätter:

– Att säga att man ska förstöra eller konfiskera moskéer, det ryms inte inom svensk rättsordning över huvud taget. Det strider mot religionsfriheten och det strider väl även mot äganderätten.

"Utmanar liberal falang"

Nergelius konstaterar att SD-förslagen inte kan bli verklighet inom ramen för nuvarande rättsordning.

– Sedan undrar man varför Jimmie Åkesson säger så här? Han vill provocera ytterligare, han vill flytta gränserna. Han har uppnått en del genom Tidöavtalet, men han är inte nöjd. Han vill ha mer, och därför kommer han med så här väldigt provokativa yttranden.

Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, säger att Åkessons utspel definitivt utmanar den mer liberala falangen inom övriga Tidöpartier.

– Jag kan mycket väl tänka mig att det här blir en möjlig konflikt mellan olika partier, inte minst mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna, men också med delar av Moderaterna.

SD vill positionera sig

På lördagen var statsminister Ulf Kristersson (M) snabbt ute med en motkommentar som bland annat konstaterade att man i Sverige inte river gudstjänstlokaler och att man i en tid som denna behöver samling, inte polarisering.

Enligt Madestam är det ett tecken på att Kristersson tydligt vill markera att Åkessons utspel inte är något som regeringspartierna står bakom, och att inget av det finns med i samarbetet.

– Det är klart att det här är provocerande för många potentiella väljargrupper. När det dessutom i denna tid redan finns en väldigt upprördhet och ilska vad gäller Sveriges hållning till muslimer, internationellt också, finns det ett stort intresse av att inte spä på det.

Madestam ser Åkessons utspel som en positionering inför nästa val – man vill hålla fanan högt i de frågor som har varit partiets unika.

– Det finns en jordmån att positionera sig i, säger Madestam med hänvisning till den religion- och kulturkonflikt som blossat upp än mer efter krigsutbrottet mellan Israel och Hamas.

Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, säger att Jimmie Åkessons utspel ska ses som att partiet vill positionera sig i frågor som är "partiets". Arkivbild.
Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, säger att Jimmie Åkessons utspel ska ses som att partiet vill positionera sig i frågor som är "partiets". Arkivbild.
Fakta: Ändra i grundlagen

Grundlagarna ska skydda Sveriges demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar. Religionsfriheten och yttrandefriheten står till exempel med i regeringsformen som är en av fyra grundlagar.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Väljarna ska kunna ta ställning till förslaget om grundlagsändring och välja den riksdag som tycker som de själva gör i frågan.

Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av folkomröstningen är då bindande endast om en majoritet av de röstande är emot förslaget. Då får riksdagen inte ändra i grundlagen.

Källa: Riksdagen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!