Andersson ägnade en del av talet till ombuden på Lärarnas riksförbunds förbundsmöte i Stockholm till att kritisera det hon kallar marknadsskolan, och riktade särskilt in sig på aktiebolagsdrivna friskolor och skolkoncerner.

– Det är bara att läsa aktiebolagslagen som styr vinstdrivna friskolor, målet för aktiebolag är att skapa vinst. Det står inget där om elevers lärande och likvärdighet och att svenska barn har rätt till en bra utbildning, sade statsministern.

Hon lyfte de nackdelar som hon ser med de nuvarande reglerna och systemet för etablering och drift av friskolor.

– Vi har skolor som konkurrerar med glädjebetyg och Ipads, vinster som skapas med större klasser och färre behöriga lärare. Och i stället för en skola som bryter segregation så förstärks den, inte minst genom friskolornas kösystem, hävdade statsministern.

Regeringen har lagt fram förslag i riksdagen som handlar om att göra om skolpengen så att kommunala skolor ska kompenseras för ansvaret de har att kunna erbjuda en skolplats när som helst, till exempel om många nya elever kommer till kommunen eller om en skola eller friskola avvecklas..

Det handlar också, enligt statsministern, om att friskolornas kösystem måste ändras så att de inte sållar bort barn vars föräldrar inte bokar köplats tidigt, ibland redan vid födseln. Den nuvarande ordningen gör det närmast omöjligt för andra att ens få chansen att välja de populäraste skolorna.

Blir nej

Men regeringens förslag avslås, med största sannolikhet, snart i riksdagen.

– Jag hoppas förstås att partier tar sitt förnuft till fånga. Varför ska vi betala utländska riskkapitalister som driver svenska skolor och ger dem ersättning för uppgifter som de inte har, det är ju helt orimligt. Det är ju bara ett sätt att skicka våra skattepengar till skatteparadis när de borde gå till elever och lärare, säger statsministern till TT efter talet.

När hon fick frågor av ombuden handlade en om vad regeringen avser att göra för mer likvärdiga villkor över hela landet oavsett vem som driver skolor. Skillnader mellan kommunala skolor i städer och ute på mindre orter kan vara stora, till exempel i andelen behöriga lärare.

Vill styra mer

Magdalena Andersson har inga tankar om att förstatligande skulle vara en lösning, det vill säga att låta staten ta över ansvaret från kommunerna.

– Nej, men det jag ser är att vi behöver styra skolan mer från regering och riksdag. Jag vill gärna se en ökad statlig styrning.

Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund, vill att skolans del av statsbidragen till kommunerna ska ges som sektorsbidrag som kommunerna inte får använda till annat än just skolan.

Rikta bidrag

– Vi är väldigt intresserade av finansieringen av skolan. Det vi ser i dag är att det är olikvärdigt i landet. Jag fick just vittnesmål här från ett ombud i en liten och fattig kommun där man skulle behöva satsa jättemycket på skolan men inte har råd, säger Fahlén.

Hon understryker att diskussionen om skolan inte bara får handla om vinster och utanförskapsområden. På frågan om olika villkor mellan mindre orter och städer är ett större problem än brist på likvärdighet mellan friskolor och kommunala skolor svarar hon:

– Nej, men lika stort. Vi måste hitta ett system som fungerar över hela landet.

– Kommunerna bestämmer ju själva och ambitionsnivån duger inte på många ställen. Staten har på något sätt redan konstaterat att det kommunala styret över skolan inte fungerar, säger Fahlén.