Ett angrepp kan börja med riktade attacker mot viktiga civila och militära mål, sabotage och "likvidering av nyckelpersonal".

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har fortsatt att försämras, hävdar regeringen och pekar i första hand ut Ryssland som det land som driver på hotbilden.

Därför behöver totalförsvaret förstärkas, enligt försvarsministern.

Rejäl signal

– Det är en väldigt rejäl och tydlig signal som jag tror kommer att uppfattas som att vi faktiskt menar allvar. Vi är inte naiva med hur det ser ut här omkring, säger Hultqvist på en pressträff.

Han säger att man inte får glömma bort hur Ryssland har agerat de senaste 15 åren.

Han nämner "rysk aggression" mot Georgien, där också Sydossetien och Abchazien idag är under rysk kontroll.Han fortsätter med Rysslands annektering av Krim, den långvariga konflikten i Ukraina, omfattande övningsverksamhet och uppbyggnad på Kolahalvön, i Nordatlanten och i Östersjön.

Gav storbråk

När Försvarsberedningen för snart tre år sedan började tala om att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas blev det politiskt storbråk. Den dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) sade att "man ska vara försiktig med orden" . Statsministern gjorde klart att regeringen inte hade ändrat bedömningen från 2015 om att ett angrepp på Sverige var "osannolikt".

Nu gör regeringen Försvarsberedningens formulering till sin. Regeringen utesluter inte heller att "militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige".

Sverige påverkas

Blir det en väpnad konflikt i närområdet kommer Sverige "oundvikligen" att påverkas.

Även om Sverige inte är huvudmålet för en angripare kan en större konflikt inledas med ett angrepp på Sverige. Det kan ske för att få tillgång till svenskt territorium eller för att förhindra att någon annan får det. Det kan också ske för att Sverige inte ska kunna hjälpa någon annan.

Minska försvarsviljan

Det är inte bara attacker med robotar och flyg som kan användas mot Sverige utan även nätverksattacker, sabotage och påverkansoperationer. De senare syftar till att störa förmågan att ta beslut och minska försvarsviljan.

Regeringen bygger sitt resonemang med att Sverige och närområdet ingår i en "militärgeografisk helhet". Den helheten består av stora delar av norra Europa med havsområden därtill.

Regeringen konstaterar att den militära aktiviteten och närvaron i Sveriges närområde har ökat, inte bara den ryska. Men Ryssland pekas ut.

"Den säkerhetspolitiska försämringen i närområdet är en följd av Rysslands agerande", skriver regeringen.

Förutom att bygga upp det svenska försvaret ska fred säkras och hot mötas genom samarbeten.

Litar på USA

Utöver EU är samarbeten med Finland, övriga nordiska länder, Nato och USA de viktigaste.

I propositionen skriver regeringen att den genomförandet av den amerikanska utrikespolitiken ibland har "präglats av oförutsägbarhet" . Men Peter Hultqvist förlitar sig starkt på amerikanerna.

– USA är en väldigt viktig partner för oss och jag kan bara säga att allt vi har kommit överens om under mina sex år på den här posten har de levererat.

TT: Men vi har inga försvarsgarantier, vore det inte bra att gå med i Nato?

– Jag tror att det mest begåvade vi kan göra är att följa den strategi vi har – höjd militär förmåga nationellt och sedan fördjupat samarbete med andra länder.