Mottagandet sänks från 5 000 till 900 personer per år – vilket slås fast i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Den högre nivån har gällt sedan 2018.

Migrationsverket får nu i uppdrag att förbereda för den lägre nivån. Maria Malmer Stenergard säger att det är viktigt att myndigheten "vidtar alla nödvändiga åtgärder" för att lägga om arbetet.

– Det är viktigt att vi fattar sådana här beslut tidigt så att myndigheten kan anpassa sin verksamhet.

"Svenska värderingar"

Migrationsverket ska också ta hänsyn till nya kriterier som de fyra samarbetspartierna ställt upp i uttagningsprocessen av kvotflyktingar.

– Det handlar om att man ska ha en god prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar, och att vi inom ramen för det ska prioritera kvinnor, flickor och utsatta grupper, såsom hbtq-personer, säger Malmer Stenergard.

En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR att flytta till ett annat land. Det kallas även för vidarebosättning.

När Malmer Stenergard tillträdde som minister motiverade hon minskningen med att Sverige tar emot många kvotflyktingar i förhållande till andra EU-länder.

– Det är också ett led i det paradigmskifte som vi vill se i migrationspolitiken som handlar om att få ordning på integrationen och kraftigt minska invandringen.

UNHCR oroas

Regeringen vill också prioritera arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd, men om detta innebär att pengar avsätts redan i 2023 års budget återstår att se.

UNHCR oroas över konsekvenserna av Sveriges neddragning och påtalar det stora globala behovet av vidarebosättning och att kvotflyktingsystemet är ett säkert och kontrollerat sätt att skydda människor på flykt från krig.

Under 2021 tog Sverige emot 6 400 kvotflyktingar på grund av eftersläpningar från pandemin.