Migrationsminister Maria Malmer Stenergard har huvudansvaret för att driva igenom den nya regeringens stramare migrationspolitik.

Det utlovade "paradigmskiftet" sker mot bakgrund av att Sverige enligt regeringen under de senaste åren tagit emot dubbelt så många asylsökande som övriga länder i Norden har gjort tillsammans.

Det senaste decenniet har i snitt 100 000 personer fått uppehållstillstånd i Sverige varje år.

TT: Hur mycket ska antalet ner?

– Jag kan inte siffersätta. Men min målsättning är att det ska vara betydligt färre, säger Maria Malmer Stenergard i en intervju med TT.

Fullt utförd 2026

När minskningen är genomförd kan hon inte svara på.

– Det är många åtgärder på ett brett område och nånting man kommer att se stegvis effekt av. Det stora paradigmskiftet kommer på längre sikt.

Förra året kom 11 000 asylsökande till Sverige. I år väntas antalet öka till över 15 000.

– Vi ser nu så fort gränserna öppnas igen (efter pandemin) att antalet asylsökande ökar. Givet hur många som kommit hit men inte kommit in i det svenska samhället på riktigt kan vi inte fortsätta att ha de nivåerna på asylinvandringen.

Nästa år minskar regeringen antalet kvotflyktingar från 5 000 till 900. Ganska snabbt ska det också gå att få ner antalet som får stanna av humanitära skäl och antalet anhöriginvandrare, enligt migrationsministern.

Samtidigt framgår det av Tidöavtalet att det övergripande målet om att anpassa den svenska asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå inte kommer att vara fullt utfört förrän 2026.

Backar inte

I dag består dessutom den största delen av invandringen till Sverige av arbetskraftsinvandrare. Här väntar lagförslag om ett nytt lönegolv på uppemot 33 000 kronor i månaden, och en lista över yrkeskategorier som inte är välkomna.

– Jag ställer mig frågande till att Sverige behöver ta in ett par tusen personer för att jobba inom städ, snabbmatsrestauranger och som tidningsbärare, samtidigt som vi har så många här som försörjer sig genom bidrag och inte en egen lön, säger Malmer Stenergard.

Det är dock oklart hur snabbt dessa åtgärder kan vara på plats.

Tuffare tag väntar också dem som vistas olagligt i landet. Bland annat är regeringen och SD är överens om en anmälningsplikt där kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att meddela polis och Migrationsverket när de stöter på personer utan tillstånd.

Anmälningsplikten har väckt upprördhet bland annat inom vård och skola. Men Maria Malmer Stenergard backar inte.

– Huvudregeln ska vara att om man som myndighetsperson träffar på en person som visats här illegalt ska man ha en skyldighet att meddela polis och Migrationsverket om det.

"Helt absurt"

Hon medger att det kan finnas skäl att göra vissa undantag och nämner akutsjukvården som ett. Men för många undantag skulle riskera att göra anmälningsplikten tandlös, anser hon.

– Jag ser att generellt ska kommunal verksamhet vara skyldig att informera, till exempel socialtjänsten.

Hon framhåller att det rör sig om personer som domstol beslutat ska lämna landet och som också ofta är efterlysta.

– Det är helt absurt att vi skapat ett sådant samhälle där myndigheter motarbetar varandra under samma lagstiftning.

Kommuner ska också förbjudas att betala ut försörjningsstöd till personer som befinner sig olovligen i landet. Det bör de upphöra med redan i dag, anser Maria Malmer Stenergard. Hon konstaterar att det finns tidigare domstolsavgöranden i frågan.

"Ska leva upp till krav"

Regeringen vill även mönstra ut permanenta uppehållstillstånd – och kunna omvandla dem. Men enligt Maria Malmer Stenergard handlar det inte om att göra om dem till tillfälliga.

– Det vi slår fast i Tidöavtalet är – hur kan de omvandlas till ett medborgarskap?

Tanken är inte att man ska "fastna" i ett permanent uppehållstillstånd, säger hon.

– Då är det viktigt att vi pekar ut att vi vill att man, om man redan har permanent uppehållstillstånd, ska leva upp till de krav som vi vill se för medborgarskap under en viss tidsperiod.

TT: Och de som inte lever upp till det?

– Det får vi titta på.

Återkalla uppehållstillstånd

Att få fler att återvända till sina hemländer är ett annat prioriterat mål. Bland annat kommer Migrationsverket att få ett särskilt uppdrag att återkalla fler uppehållstillstånd.

– Om man har fått skydd i Sverige för att man har bedömts inte kunna vara kvar i sitt hemland för att man är i fara, och sen åker och semestrar i det landet – då är det mycket som talar för att man inte längre har skyddsbehov, säger Maria Malmer Stenergard.

TT: Är det ett stort problem att många semestrar i sina forna hemländer?

– Det vet vi inte eftersom man inte kartlägger det här. Här finns otroligt mycket att göra.

Vandel väckte kritik

Begreppet vandel väckte debatt när Tidöavtalet presenterades. Nyligen gav SD:s Richard Jomshof några exempel på bristande vandel som han anser bör kunna leda till utvisning: hatpredikande imamer och föräldrar som tvingar på sina döttrar oskuldskontroller och slöja.

– Jag noterar att det är många som vill positionera sig redan nu och driva opinion i den här frågan. Det är en svår fråga som vi ska titta på i en seriös utredning, säger Maria Malmer Stenergard.

TT: Vad tycker du om dessa exempel?

– Jag tänker varken recensera det eller föregripa utredningen.