I samband med en pressträff om framtida miljardstöd till den globala fonden för hälsa noterar Ernkrans att det har kommit mycket färre flyktingar från Ukraina än vad Migrationsverket antog skulle bli fallet i våras. Det var det antagandet, om att det skulle komma 76 000 personer före den 1 juli år, som avräkningarna i huvudsak beräknades utifrån.
Sedan dess har myndigheten flera gånger reviderat ner siffran. Den senaste säger 55 000 personer under hela 2022. I slutet av juli kommer Migrationsverket med ett nytt scenario.
Ernkrans framhåller att regeringen i juni gav Sida grönt ljus för att använda 1,3 miljarder av de totalt 6,9 miljarder av myndighetens anslag som regeringen tidigare fryst. Regeringen har också fryst cirka 3 miljarder av det bistånd som går via UD, också det som avräkningar för flyktingmottagande.
Nya besked
På TT:s fråga om det kan komma ett nytt besked i samband med höstbudgeten (förutsatt att regeringen sitter kvar efter valet den 11 september) svarar Ernkrans:
– Det är snarare en fråga om underlag från Migrationsverket.
Men betydelse har också hur väl det går att klara de osäkerheter om mottagande och kostnader som ändå kommer att finnas kvar.
Regeringens förslag om avräkningar på biståndet i vårändringsbudgeten var på över 10 miljarder av en biståndsramen på 57 miljarder, om också avräkningar från höstbudgeten räknas med. Förslaget lades inte fram i form av minskade anslag utan genom att regeringen satte ett tak för hur pengar som fick användas av de anslag som tidigare beslutats.
Det skedde mycket snabbt, utan större förvarning, och kritiken från Sida och biståndsorganisationer var hård. Sida hävdar att avräkningarna drabbar de allra fattigaste och att avräkningar har tvingat fram omförhandlingar av tusentals projekt.
Kritiserats
Riksdagspartier som Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har också kritiserat regeringens förslag. De fem skrev ett särskilt yttrande i vårändringsbudgeten där de bland annat kritiserar regeringen för att basera avräkningar på antaganden som inte längre gäller.
"Trots det ändrar inte regeringen sitt beslut. Det är högst olämpligt att göra så här stora avräkningar. Det innebär att satsningar inte blir av och att demokratirörelser inte stöttas och kan få som följd att fler i slutändan blir beroende av humanitärt stöd. Vi anser att avräkningar mot biståndet kraftigt bör begränsas", skrev de fem.
Det var bara Moderaterna och Sverigedemokraterna som stödde de stora avräkningarna. På frågan om hur hon ser på det svarar biståndsministern:
– Det var få av de andra (läs: fem) partierna gav något annat besked om hur man skulle hantera ökade kostnader för ukrainska flyktingar. De tyckte uppenbart att det var rimligt att använda det till flyktingar från Syrien 2015 men inte från Ukraina.