Billström har under torsdagen informerat riksdagens utrikesutskott om Sveriges Natoansökan.

Enligt utrikesministern finns det en plan för att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska komma till Stockholm.

– Det finns sedan det besök som statsministern avlade i Ankara en idé om detta men exakt vilken tidpunkt som är utsatt kan jag inte uttala mig om, säger Tobias Billström.

Han är själv på väg till Turkiet så fort det finns ett datum. Under onsdagen och torsdagen är Turkiets vice utrikesminister Faruk Kaymakci i Sverige. Vad han gör här är inget Billström vill gå in på.

– Jag har ingenting att tillägga kring detta utan jag tycker det är viktigt att vi har den här dialogen mellan Turkiet och Sverige, och den sker på olika nivåer.

Viktigaste prioriteringen

Regeringen har fått kritik från såväl oppositionen som Turkietexperter om att man ger efter för mycket för Erdogan och att Sverige egentligen har tiden på sin sida när det kommer till anslutningen till Nato. Sverige har redan säkerhetsförsäkringar från tunga länder som USA, Tyskland och Storbritannien.

– Jag ser inte att den kritiken träffar rätt, så länge vi uppfyller de villkor som står i memorandumet och det sker med utgångspunkt ifrån svensk lagstiftning så får alla parter det som man har önskat, och vi kan tillsammans med Finland fullborda vår ansökan om Natomedlemskap – vilket är den viktigaste prioriteringen i det här sammanhanget, säger Tobias Billström.

Under statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i Ankara i förra veckan, då han togs emot under stora former, så sade president Erdogan att han vill se en specifik person utlämnad från Sverige till Turkiet.

Billström ser inte att utspelet påverkar Natoprocessen. Sverige har varit tydligt att alla delar i trepartsavtalet ska uppfyllas med utgångspunkt ifrån svensk lagstiftning.

– Det är väldigt viktigt att framhålla detta och våra turkiska motparter är väl medvetna om dem.

Morgan Johansson (S), utrikespolitisk talesperson, understryker också vikten av att Sverige inte utlämnar några personer på orätta grunder.

Han är kritisk till att regeringen gått längre än vad som sägs i trepartsavtalet som slöts i Madrid.

– I Madridavtalet så står det när det gäller synen på YPG och PYD, det kurdiska självstyret i norra Syrien, att vi inte ska stödja dem. Det står inte i Madridavtalet att man ska ta avstånd ifrån dem.

"Får man räkna med"

Avståndstagandet har fått effekten att självstyret begär att Sverige tar hand om fängslade svenska medborgare som sitter i de kurdkontrollerade IS-lägren.

– Därför har vi ställt frågor till regeringen om de har någon plan om de här individerna släpps och kommer till Sverige? Vi har inte fått något riktigt bra svar på den frågan, det hade de nog inte förutsett, säger Johansson.

Gällande att Natoprocessen nu blivit en del i Erdogans inrikespolitiska spel och att en ratificering kan dröja ända till det turkiska valet i juni har han inga synpunkter på.

– Det är så en del politiker gör, att man använder sådana här situationer av också inrikespolitiska skäl. Det får man nog räkna med.