Regeringen beskriver själv i budgetpropositionen för 2021 sin återhämtningspolitik som startpunkten på en kraftfull grön omställning. Men enligt Klimatpolitiska rådets analys är det bara 10 procent av regeringens återhämtningsinsatser som bidrar till att nå de klimatpolitiska målen.
Det är för lite, och tempot i omställningen måste öka om klimatmålen ska nås, anser rådet, som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.
– Vi är fortfarande mitt inne i krisen och har fortfarande mycket fokus på krisstöd. Det handlar om att rädda kvar svenska jobb så att människor inte blir arbetslösa, säger klimat- och miljöminister Per Bolund.
– Jag tror att det är farligt att blanda ihop insatser som vi gör för att klara krisen här och nu, och där fokus måste vara att samhället ska fortsätta att fungera. I nästa fas ska vi återstarta ekonomin och där är fokus på gröna investeringar.
Krav på flyget
Många av de mer akuta krisstöden har varit generella och har haft liten effekt på klimatomställningen. Men transportsektorn, som står för omkring en tredjedel av de svenska utsläppen, har fått särskilda riktade stöd. Järnväg och kollektivtrafik har fått runt 7 miljarder kronor och flyget drygt 9 miljarder kronor plus 5 miljarder ytterligare i kreditgarantier.
I samband med ett kapitaltillskott till SAS på 5 miljarder kronor kopplades stödpengarna ihop med krav på klimatåtgärder.
Per Bolund anser inte att regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet borde ha ställt klimatkrav även i övriga krisstöd.
– Hade vi gått in med den typen av krav i den här akuta fasen, då hade det varit stor risk att många svenska företag hade gått under och vi hade förlorat väldigt många svenska jobb, och det tror vi hade varit skadligt, också för klimatarbetet, säger han.
Vänsterledaren Nooshi Dadgostar har förståelse för att det i ett akut krisläge behövs särskilda stödinsatser. Men även där går det att prioritera vad pengarna går till, menar hon.
– Det gick väldigt stora bidrag till flyget, samtidigt som det var långt ifrån samma stöd som riktades till tågen och järnvägen, som ändå är den framtidssektor som vi ska satsa på för att genomföra klimatomställningen, säger Nooshi Dadgostar.
– Jag tycker att det under hela den här perioden har saknats en riktig satsning och tänk kring gröna coronaåtgärder. Så jag hoppas att återstarten blir en riktig, ordentlig satsning på klimatomställning.
"Ingen tillnyktring"
Även Moderaternas klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz är kritisk.
– Krispolitiken är en sak, men regeringen har återkommande – år efter år – fått kritik av Klimatpolitiska rådet. Så jag är framför allt orolig för att dagens klimatpolitik som helhet kommer att leda till att Sverige missar klimatmålen, säger Jessica Rosencrantz.
– Jag ser ingen tillnyktring från regeringens sida. Redan förra året pekade Klimatpolitiska rådet på att vi behöver lösa frågan om elektrifiering och biobränslen och tillståndsprocesser. Och regeringen har inte tagit steg i rätt riktning.
Klimatpolitiska rådet trycker också på att regeringen ska utnyttja de möjligheter – och pengar – som EU:s nya återhämtningsfond ger.
Sverige kan äska runt 35 miljarder kronor ur fonden och regeringen ska lämna in en plan senast den 30 april, där man ska precisera vilka investeringar som pengarna ska användas för.
Plan tas fram
Planen kommer att utgå från politiken i budgetpropositionen 2021, där den "gröna delen" uppskattas till 10 procent av Klimatpolitiska rådet.
Men minst 37 procent av planen måste bestå av gröna åtgärder, för att få del av EU-fonden fullt ut.
– Självklart kommer vi att uppfylla det kravet, säger Per Bolund.
Exakt hur "glappet" kommer att fyllas ska visa sig när den nationella planen är färdig.
– Vi kommer att visa att nationella satsningar och EU:s medel tillsammans kommer att ge stor hävstångseffekt i klimatarbetet, säger Bolund.