Sverige fick aldrig någon officiell inbjudan när USA:s president Joe Biden kallade samman 40 världsledare till ett klimattoppmöte i samband med Earth Day den 22 april. Men efter förra veckans möte mellan Per Bolund och John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimatfrågor, har Sverige bjudits in till ett samtal som ska inviga toppmötets andra dag, på fredag vid lunchtid svensk tid.
– Det är ett rundabordssamtal kring hur världen kan öka takten i klimatomställningen, och länder som går före ska berätta om vilka vägar man har valt, säger Bolund.
Berätta om lärdomar
TT: Är det i den egenskapen Sverige har bjudits in?
– Ja, det var John Kerry väldigt tydlig med, att USA ser Sverige som en föregångare och att man är väldigt intresserad av vilka lärdomar vi har dragit, säger Per Bolund.
TT: Lyfte John Kerry fram några speciella områden i samband med inbjudan?
– Det handlar framför allt om industriomställningen, elektrifieringen av transportsektorn och klimatfinansieringen, där Sverige är är största bidragsgivare per capita på global nivå. Det är också centralt för att Parisavtalet ska kunna uppnås, säger Bolund.
Utsläpp i andra länder
TT: Om man även räknar in konsumtionsutsläpp, som orsakas i andra länder på grund av Sveriges import, så har väl Sveriges sammanlagda klimatutsläpp inte minskat så mycket den senaste tiden. Är det verkligen ett lyckat klimatarbete?
– Det är inte en bild jag delar. Vi har ett internationellt ramverk för hur vi rapporterar utsläpp. Det följer Sverige och det är tydligt att vi har minskat våra utsläpp. Men det är klart att vi också har ett ansvar för att minska de utsläpp som orsakas av vår konsumtion i andra länder. Där har vi från regeringens sida gett miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram ett etappmål och se vilka åtgärder vi kan göra i Sverige för att minska våra utsläpp från konsumtion, svarar Bolund.
Trots att Sveriges nuvarande klimatpolitik inte bedöms vara tillräcklig för att klara Parisavtalets klimatmål, hamnar Sverige i topp när miljöorganisationerna German Watch och Climate Action Network gör sin årliga analys av industriländernas klimatpolitik i listan CCPI (Climate Change Performance Index). De tre första platserna är tomma – eftersom inget land bedöms ha en tillräckligt bra klimatpolitik – sedan kommer Sverige på fjärde plats.