– Det är en brottslighet som naturligtvis är allvarlig i sig, men eftersom de här brottsoffren bär en särskilt viktig funktion i samhället blir det också ett angrepp mot vår demokrati och på vårt öppna, fria samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Då är det viktigt att vi i lagstiftningen markerar hur allvarligt vi ser på den typen av angrepp.

Hårdare straff

Regeringen går nu vidare med förslag från en utredning som kom för drygt ett år sedan. Lagskärpningarna ska ge starkare skydd för till exempel journalister, lärare, räddningstjänstpersonal, socialsekreterare, sjuksköterskor och annan personal inom vård och omsorg.

Rent lagtekniskt sker det på olika vis. För journalister införs en särskild straffskärpningsgrund, alltså att brottet ska bedömas som särskilt allvarligt om det är just en journalist som utsätts i sin yrkesroll. Oavsett vilket brott det handlar om.

– Det är ett verktyg för att hamna högre upp i straffskalan, säger Gunnar Strömmer.

När det gäller yrkesgrupper med en samhällsnyttig funktion ändras lagen så att fler grupper kommer att omfattas av dagens regler för våld eller hot mot tjänsteman.

– De får tillgång till ett skydd och straffskalor som de i dag inte har tillgång till, säger Strömmer.

Det handlar alltså inte om att straffskalorna i sig skärps.

– Nej, för man kan nå samma effekt på andra sätt, säger Gunnar Strömmer.

Förfärlig vardag

Han säger att det finns belägg för att hot och hat mot vissa yrkesgrupper ökar. Men det handlar också om att det dagliga arbetet blivit mer utsatt. Han tar en rapport från socialtjänsten i Göteborg som exempel där personal vittnar om "en förfärlig vardag", enligt ministern, med hot och påtryckningar för att påverka beslut.

– För många har det blivit väldigt mycket tuffare, säger Strömmer.

Förslagen skickas nu till lagrådet för granskning. Tanken är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2023.