Regeringen och stödpartiet SD anser att det behövs ett skifte i synen på brottsoffer och förövare jämfört med i dag.
I dag kan det ta månader och till och med år för brottsoffer att få ersättning. Först måste brottsoffret vända sig till gärningsmannen, därefter till Kronofogden, sitt försäkringsbolag och i sista hand Brottsoffermyndigheten.
Sedan 2020 har sju av tio brottsoffer inte fått ut hela sin ersättning från Kronofogden. Nästan hälften av dessa har inte fått någon ersättning alls, enligt regeringen.
– De som vågar göra en anmälan, bli en del av en tuff rättsprocess, få en fällande dom, få ett skadestånd beslutat – och sedan inser man i efterhand att det är en ny kamp, säger Liberalernas rättspolitiska talesperson Juno Blom på en pressträff.
Skadestånd till våldtäktsdömd
I framtiden kan det bli så att Brottsoffermyndigheten betalar ut ersättningen direkt, sedan får myndigheter kräva in medel från gärningsmannen.
Regeringen vill också se över ersättningen som en person kan få för att ha varit felaktigt frihetsberövad. För två år sedan uppstod en stor debatt när Justitiekanslern beviljade 840 000 kronor i skadestånd till en våldtäktsdömd man som suttit inne för länge.
– Det var långt högre än vad brottsoffret fick ta del av och det var det trots att han var skyldig till brottet, säger Mikael Eskilandersson (SD).
Direktiven går inte så långt som SD tidigare föreslagit. Partiet ansåg att personer vars straff sänks inte ska ha rätt till ersättning alls. Utredningen ska nu endast se över om ersättningen ska begränsas. Eskilandersson uppger trots det att han står bakom direktiven.
– Vi är inte missnöjda med direktiven. Det är principiellt fortfarande min åsikt att man inte ska ha någon ersättning i det fallet att man är skyldig till brottet, säger han.
Barn ska garanteras utmätta pengar
Tidöpartierna vill också utreda om skadeståndsansvaret för föräldrar ska skärpas om deras barn begår brott. I dag är skadeståndet begränsat till en femtedel av prisbasbeloppet per händelse, cirka 10 000 kronor för i år. Den nivån ska enligt partierna höjas.
– Jag tror att vi har haft alldeles för mycket fokus på socioekonomiska faktorer, det är ganska enögt. Det är många faktorer som samspelar, vi måste också våga prata om normer och värderingar, säger Juno Blom.
Justitieminister Gunnar Strömmer anser att ett starkare föräldraansvar kan förebygga brott.
– Jag menar att det finns ett starkt brottspreventivt intresse för detta. Ju större ansvar föräldrarna inser att de måste ta, också i ekonomiska termer, desto starkare blir drivkraften att förhindra att barn driver in i brottslighet, säger han.
Utredningen ska redovisas senast den 24 februari 2025.