Det framgår av finansminister Elisabeth Svantessons (M) första budgetproposition.
Den innehåller budgetsatsningar på 40 miljarder kronor. En del, cirka fem miljarder, beror dock inte på regeringens politik, utan på att kostnader stigit, till exempel för rättsliga biträden i domstolar.
De flesta av regeringens satsningar var kända sedan tidigare. Nytt är dock att kommunerna får sex miljarder i höjda generella statsbidrag för förhindra nedskärningar i vård, skola och omsorg.
Frågan är om de pengarna räcker.
– Det beror på hur konjunkturen utvecklas. Men vi gör bedömningen att det här är ett viktigt tillskott och säkrar sysselsättningen, säger Svantesson.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), anser att sex miljarder kronor inte är tillräckligt för att nedskärningar ska kunna uteslutas.
– Skulle konjunkturen vika och det blir en väldigt djup lågkonjunktur, då får vi återkomma, säger Svantesson.
Förutom höjningen av de generella statsbidragen, höjs som tidigare aviserats även vissa riktade bidrag till vård, skola och omsorg med några miljarder.
Är besvikna
En annan nyhet i budgeten är ett förstärkt jobbskatteavdrag för de över 65 år som fortsätter arbeta. Men de breda skattesänkningar på arbetsinkomster och pensioner för 30 miljarder som Moderaterna utlovade i valrörelsen får vänta.
När skattesänkningarna kommer kan Svantesson inte svara på i dag.
– Det beror på läget. Vi återkommer i varje budgetförhandling. Mandatperioden är lång, säger hon.
Som väntat finns inte heller sänkt skatt på sparande på så kallade ISK-konton med i budgeten för 2023.
Vd:n för näringslivets tankesmedja, före detta MUF-ordförande Benjamin Dousa, är kritisk mot budgeten. Han menar att den lika gärna hade kunnat läggas fram av en S-regering.
Även nuvarande ordförande i Moderaternas Ungdomsförbund (MUF) är besviken.
"Jag saknar kapade utgifter, sänkta skatter och arbetslinje", skriver Matilda Ekeblad i ett uttalande.
Vallöften dröjer
Finansministern konstaterar att budgeten läggs i en "speciell tid", med hög inflation och en hotande lågkonjunktur.
Det gäller därför att agera finanspolitiskt ansvarsfullt, menar hon.
– Vi kan inte spä på inflationen och vi måste ha handlingsfrihet framåt, säger Svantesson.
Regeringen står också fast vid att en bidragsreform ska genomföras för att göra det mer lönsamt att arbeta. Men en sådan reform måste utredas först.
Ett av de viktigaste vallöftena från regeringspartierna och SD var att stötta hushåll och företag i svåra ekonomiska tider med stigande bränslepriser, elpriser, matpriser och räntor.
A-kassan behålls på den tillfälligt höjda nivån som infördes under pandemin. Det tillfälliga tillägget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs.
För att mildra de höga bränslepriserna sänks energiskatten på bensin och diesel med 6,7 miljarder kronor. Det är den största enskilda satsningen i budgeten.
Men priseffekten vid pump blir begränsad nästa år eftersom det mesta av skattesänkningen som görs "äts upp" av den höga inflationen. Det innebär att bensinpriset bara blir 14 öre lägre per liter och att dieselpriset sänks med 41 öre litern vid pump.
Besparingar görs
I valrörelsen hördes löften om betydligt större prissänkningar från högerpartierna.
– Vi gör det vi lovat, säger Svantesson.
Hon pekar på att den stora effekten på priserna kommer 1 januari 2024, då reduktionsplikten ska minska till EU:s miniminivå.
Den utlovade elpriskompensationen för höga elräkningar betalas inte i via budgeten, utan med intäkterna från flaskhalsavgifter hos Svenska Kraftnät. En del av de intäkterna ska också, enligt budgetpropositionen, användas för ett riktat stöd till elintensiva företag på 2,4 miljarder.
Ett nytt investeringsbidrag ska även införas för småhusägare som byter värmesystem eller genomför energieffektiviserande renoveringar hemma.
Besparingarna i budgeten görs framförallt på biståndet som minskar med 7,3 miljarder kronor. Även anslagen för åtgärder och skydd för värdefull natur minskas. Klimatbonusen för bland annat elbilar tas bort, men det blir besparingar först 2024.
Järnvägsunderhållet minskas med 750 miljoner kronor, men det är pengar som Trafikverket ändå inte hinner utnyttja.
En av regeringens stora mål är att minska asyl- och flyktingmottagningen kraftigt, men några stora besparingar i ersättningar och boenden märks inte nästa år. Många av de åtgärder som regeringen vill införa ska utredas först.
Däremot kommer antalet kvotflyktingar minska kraftigt nästa år, vilket ger en besparing på 390 miljoner kronor.