Det ångar och dånar inne på verket när de glödande stålplattorna slungas fram och tillbaka genom valsmaskinen.
Liknelsen vid att det är som att kavla ut en pepparkaksdeg – en 1 300 grader varm pepparkaksdeg – är inte helt dum.
– Vi har valsat material här i 60 år, säger kommunikationschefen Sari Heikkinen.
Här på SSAB i Oxelösund inleder Nooshi Dadgostar en Sverigeturné till ett tiotal industriorter. Bland annat ska hon i höst besöka Bollstabruk, Degerfors och Skellefteå för att diskutera arbete och omställning.
– Det var varmt och bullrande. Värmen från det här fina stålet … det är världens bästa stål. Premiumstål, säger Dadgostar med ett leende.
Samarbetet Hybrit mellan ståljättarna SSAB, LKAB och energibjässen Vattenfall blev en världsnyhet när det lanserades 2016. I augusti i år levererade SSAB den första valsade plåten framställd med en teknik där kol och koks ersatts av fossilfri el och vätgas.
– Det är en enorm förändring för hela mänskligheten som sker här i Oxelösund, och vi är först i hela världen. Det känns ju helt enormt att få titta på det, säger Nooshi Dadgostar.
En "kanske-budget"
Hon är här för att lyssna och lära. Och ta fram nya förslag för Vänsterpartiets politik inför det stundande valåret. Hon är samtidigt här i ett skede där Vänsterpartiet sitter på nyckeln till regeringens vara eller icke vara.
En budgetomröstning väntar senare i höst och om Vänsterpartiet inte ställer sig bakom regeringens förslag ligger det närmast till hands att ett alternativ från Moderaterna och Kristdemokraterna vinner, med hjälp av SD.
– Den är inte tillräckligt bra, säger Nooshi Dadgostar och radar upp punkter där regeringens budget inte går Vänsterpartiet till mötes.
Det är framför allt beskeden om a-kassan och pensionerna som hon är missnöjd med. Därför kan hon inte säga hur vänstern tänker rösta än. Och det är V:s partistyrelse som fattar beslutet, framhåller hon.
Samtidigt kritiserar hon Magdalena Andersson, nu finansminister men kanske snart socialdemokratisk partiledare och statsminister, för att inte ge besked om regeringens budget. En process stundar där alla partiers budgetförslag ska behandlas i finansutskottet och där detaljerna kan komma att justeras.
– Jag märker att finansministern inte ger något besked kring om hon tänker stänga dörren för att det ska bli ändringar i utskotten. Det är också anledningen till att jag inte kan gå fram med en ”kanske-budget” till min partistyrelse, säger Dadgostar.
En hemlighet
Det är lite av en hemlighet hur processen går till. Inte utskottets alltså utan ståltillverkningen på SSAB.
En blandning av snabbfotat dokumenterande partifolk, SSAB-personal och den förre LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som nyligen rekryterats till företaget, får finna sig i att inte filma eller fota delar av kylanläggningen.
– Jag blir lika fascinerad varje gång, utbrister Thorwaldsson när han får plocka av sig hörselkåporna på väg ut från industrigolvet.
Järnet som kavlas ut här kommer nästan uteslutande från LKAB:s gruvor i Norrbotten.
När järnmalmen skeppats i hamn hettas den upp i masugnarna i en process som kallas koksning som sett i princip likadan ut sedan 1700-talet. För detta krävs stora mängder kol som i sin tur kommer in till Oxelösunds hamn från Australien.
Enligt Energimyndigheten står masugnarna i stålindustrin för nästan tio procent av utsläppen av koldioxid i Sverige. Men om bara fem år ska koksverket här läggas ned och masugnarna ersättas med en ny elektrisk ljusbågsugn som smälter ned den fossilfritt framtagna järnsvampen.
Ljusbågsugnen kommer att sluka 200 megawatt, lika mycket el som hela SSAB:s produktion gör i dag – plus hela Nyköpings och Oxelösunds årsförbrukning. Bara för detta byggs en ny kraftledning av Vattenfall mellan Flen och Oxelösund.
Förhoppningen är att kunna påbörja bygget av ljusbågsugnen i slutet av 2021.
– Jag förstår att vi politiskt behöver göra mer, säger Nooshi Dadgostar. Vi måste bygga ut vårt elnät på ett enormt sätt de kommande åren och det har vi inte gjort i Sverige på decennier. Vi behöver bygga ut kablar för att trygga leveransen av el och se till att elpriset hålls nere, både för industrin och alla hushåll.
Stor elprisökning
Just priset på el och gas har tredubblats i delar av södra Europa den senaste tiden. Det finns en rad förklaringar, bland annat höga kostnader för utsläppsrätter, svaga vindar och högre global efterfrågan.
– Under en period fram till 1980-talet, då byggde vi ut elnätet enormt. Sedan har vi inte gjort så mycket. Nu behöver vi bygga ut hela elnätet igen, bygga ut alla kablarna så att SSAB kan vara säkra på att de kan få sin el hela tiden. Det kräver stora satsningar som jag inte ser i regeringens budget, säger Vänsterledaren.
Hon vill se mer forskning, fler vindkraftverk och kommer med ett klassiskt vänsterformulerat uppslag om att staten kan ta större ansvar.
– Jag ser att vi kanske behöver dela den ekonomiska bördan mer. Det kan inte helt ligga på hushållen och industrin.