Den 25 februari lägger kommissionen och dess ordförande Mats Melin fram sitt slutbetänkande om regeringens, myndigheters, kommuners och regioners arbete under den pandemi som nu verkar vara på väg att ebba ut.

Om kritiken blir hård även denna gång är än så länge okänt.

I tidigare rapporter har kommissionen sagt att regeringen, också tidigare regeringar , och myndigheter har ansvar för brister som gjorde att Sverige misslyckades med att skydda de sköraste: äldre i omsorg och med hemtjänst.

Var sena

Kommissionen har beskrivit den tröga starten för testning och smittspårning våren 2020 som ett haveri kantat med bråk om ansvar och pengar. Svek, hävdade kommissionen om att Arbetsmiljöverket inte gav stöd och riktlinjer som personal i hemtjänst och på äldreboende hade behövt för att skydda sig mot smitta.

Kommissionen ansåg sig också kunna slå fast att de svenska åtgärderna våren 2020 kom sent jämfört med hos nordiska grannar.

Huvudfrågan som kommissionen har försökt hitta svar på i slutrapporten är om Sveriges vägval, som stack ut från de flesta andra länders, var rimligt. Det vill säga om det hade varit bättre att lita mer på tvång och hårda nedstängningar istället för rekommendationer och restriktioner. Var avvägningen mellan åtgärder för att bekämpa smitta och andra, som effekter på ekonomi och jobb och folkhälsan på lång sikt, vettiga och rimliga?

Sedan sommaren 2021 och fram till för några veckor sedan har det varit en strid med regeringskansliet om tillgång till en del dokument, anteckningar, mejltrafik och underlag som kommissionen velat se.

Kampen har rört material som kommissionen menar kan vara avgörande för att kunna bedöma om vägvalet ledde rätt eller galet. Det handlar om vilket underlag "centrala beslutsfattare" i regeringskansliet och myndigheter hade när de tog beslut om åtgärder mot smittan, särskilt under 2020.

Kämpat om

Det blev strid trots att regeringen gjort klart att myndigheter är skyldiga att lämna över information som kommissionen begär. För en del av det som efterfrågats har svaret varit att det inte finns. Det har bland annat rört anteckningar och icke existerande protokoll från hundratalet möten i en central grupp av statssekreterare.

Kommissionen har varit otydlig om vad den vill ha, har det låtit från källor i regeringskansliet.

Skitsnack, kunde kommissionens svar till TT om den beskrivningen sammanfattas.

Till en början ville regeringskansliet till exempel inte lämna ut mejlkorrespondens mellan de mest berörda statssekreterarna och presschefen, mejl skickade under två perioder 2020 och 2021. Till sist blev det ja, men med tillägget att det inte ger någon rättvisande eller fullständig bild av pandemihanteringen. Regeringskansliet klagade också över, i början av 2022, att det skulle vara mycket tidskrävande att ta ta fram mejlen.

Har överösts

Den senaste månaden uppges kommissionen ha fått så mycket överlämnat att källor i regeringskansliet undrat hur kommissionen ska hinna gå igenom allt.

Men Mats Melin och hans medarbetare har inte velat begära mer tid för sin granskning.

När TT frågar kommissionen om den till slut har fått det den frågat efter är svaret inte ja eller nej utan: Det kommer vi att redogöra för i slutbetänkandet.

När kommissionen kom med sitt första delbetänkande i december 2020, om smitta och död i äldreomsorgen, var det mitt i pandemin. Då hade 7 000 personer dött.

Det andra, om smittspridning och testning, skyddsutrustning och vårdens arbete, kom i oktober när omikronvarianten ännu inte fått smittan att skjuta i höjden i fjärde vågen.

Kommissionens uppdrag har blivit att utreda skeenden och handlingar i en pandemi som rullat på.

Idag är dödstalen uppe i omkring 16 800, men smittan är på väg ner. Jämfört med inledningen av pandemin är dödligheten fortfarande högre än i övriga Norden, men inte på samma nivå som tidigare.

Det hänger till allra största delen samman med vaccineringen som nu rullat i omkring ett år. Just vaccinerna och arbetet med dem ingår dock inte kommissionens uppdrag att granska.

Två frågor som kommissionen ska syna, utöver rimligheten i vägvalet, är effekter på samhällsekonomi och enskildas ekonomi samt om samhällets och dess olika organs förmåga att hantera en kris.