Finansdepartementet har skickat ut ett förslag på remiss om ett helt nytt system för ersättning för jobbresor.
Enligt förslaget ska dagens reseavdrag göras om till en skattereduktion som baseras helt på avståndet till jobbet och gälla oavsett om man åker egen bil eller kollektivtrafik. Den högsta avståndsgränsen för skattelättnaden föreslås vara åtta mil till jobbet och ersättningen 50 öre per kilometer.
Nu föreslår Centern (C) att avståndsgränsen höjs till 15 mil och ersättningen till 70 öre per kilometer.
Är positiv
Regeringen planerar att lägga fram en proposition om skattelättnad för arbetsresor den 12 april. Damberg uppger att man precis som C tittar på just en höjning av avståndsgränsen och ersättningsnivån.
– C pekar på en väg framåt som jag tror kan vara intressant och attraktivt för flera partier, säger finansministern.
Han ska nu gå igenom synpunkterna som kommit in på det förslag som varit ute på remiss, innan regeringen sätter ned foten.
Remissförslaget är kostnadsneutralt för staten jämfört med dagens reseavdrag. Centerns förslag kostar däremot 3,3 miljarder kronor årligen.
– Det är inget som säger att den här reformen inte ska kosta något, säger Damberg.
– Det är ett viktigt perspektiv C för fram om att det ska vara möjligt att bo och leva i hela landet.
Vill sänka skatten
C presenterade på tisdagen också förslag för att få ner de höga bränslepriserna. Det ska ske genom att sänka skatten på förnybara bränslen som blandas in i bensin och diesel, i enlighet med den så kallade reduktionsplikten.
Reduktionsplikten innebär att bensin och diesel stegvis blandas ut med en allt större andel förnybara bränslen, vilket minskar utsläppen av växthusgaser.
I dag beskattas förnybara drivmedel lika mycket som de fossila bränslen som de ersätter.
Centerns förslag skulle motsvara en minskad kostnad med 1:10 kronor per liter diesel och ungefär en tredjedel så mycket för bensin. Utan att utsläppsminskningen påverkas.
Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har i stället föreslagit att sänka kraven på hur stor andel förnybara bränslen som måste blandas in i diesel, vilket enligt dem skulle minska drivmedelspriserna mer. Men det skulle också öka utsläppen.
– Det tycker vi är mycket olyckligt, säger Lööf.
EU sätter stopp?
Problemet med C:s förslag är att EU i dag inte tillåter att biodrivmedel gynnas skattemässigt. Lööf hänvisar dock till att EU-kommissionen har lagt ett nytt lagförslag där det skulle tillåtas från januari 2023.
Men C vill sänka skatten redan 1 juli. Lööf tycker att Sverige bör utmana EU och gå före. Hon tror att det är osannolikt att EU-kommissionen skulle agera, eftersom den vill gå i samma riktning.
Damberg menar att det inte är möjligt att sänka skatten med dagens energiskattedirektiv i EU.
– Problemet är att vi måste utgå från verkligheten och vilka regler som gäller i Europa, säger han.
Damberg anser att vägen fram i stället är att påverka EU så att biodrivmedel får en bättre beskattning.
Dieselstöd till bönder
C föreslog på tisdagen dessutom en fördubblad dieselnedsättning för jordbruket, det vill säga mer återbetalning på dieselskatten.
Damberg ser förslaget som ett inspel i diskussionerna i riksdagens finansutskott om hur staten på kort sikt ska kunna stötta jordbruket som drabbats av stora kostnadsökningar.
– Vi har tagit ställning till att titta på vad vi kan göra på kort sikt nu för att stötta, säger Damberg.
De diskussionerna avvaktar dock en rapport från Jordbruksverket som ska komma i veckan om jordbrukets utmaningar.