50-årige Mikael Damberg tvekade inte när statsminister Magdalena Andersson ringde och erbjöd honom posten som ny finansminister.

– Det är klart att det är en ansvarsfull position, men jag har lång erfarenhet och är van vid att jobba nära Magdalena Andersson. Så när hon ställer frågan om man ska bli finansminister svarar man ja, säger Damberg.

När alla nya ministrar presenterades, varav åtta är oprövade som statsråd, framhöll han att endast en stark ekonomi kan förbättra Sverige.

– Men vi vet också vem som drabbas om man slarvar med ekonomin. Då blir det vanligt folk och välfärden som får betala priset.

Han tar inte över några "tomma lador", till skillnad från när Magdalena Andersson tillträdde som finansminister 2014, anser han.

– Men vi lever fortfarande i en global pandemi. Uppgiften nu är att använda styrkan i den svenska ekonomin för att jobba oss ur pandemin och lösa de problem som Sverige brottas med.

Annan budget

Mikael Damberg tillträder med en statsbudget framtagen av oppositionspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. De tre högerpartierna har enats om reformer på 20 miljarder kronor. När budgeten gick igenom lämnade Miljöpartiet regeringen.

Damberg spelar delvis ned betydelsen av att regera med den.

– I huvudsak är det Magdalena Anderssons budget som gick igenom, men det sker justeringar i en reservation. Och jag tycker flera av dem är problematiska.

Det handlar bland annat om att investeringsstödet för att bygga hyresrätter tas bort.

– Det är ju en av orsakerna till att vi fått upp bostadsbyggandet så kraftigt de senaste åren. Jag är också provocerad av att vi ska ha en funkisskatt i Sverige, där de som inte kan arbeta nu ska betala högre skatt än de som jobbar. Så det finns ett antal sådana förändringar som jag tycker är farliga och felaktiga för den ekonomiska politiken.

Bensin och diesel

Regeringen kommer med M-, KD-, SD-budgeten också att tvingas lägga förslag om sänkt bensin- och dieselskatt. Damberg framhåller att förslaget först ska tröskas genom riksdagens utskott, sedan får S ta ställning till hur man ska rösta.

Högerpartierna vill också införa en polislönesatsning på 400 miljoner kronor 2022. Damberg, som haft ansvar för polisen som inrikesminister, ser stor vikt i att stärka rättsväsendet men vill inte ha någon riktad lönesatsning.

– Det är viktigt tror jag att parterna fortfarande förhandlar om löner och villkor på svensk arbetsmarknad.

Damberg har tidigare varit gruppledare för S i riksdagen och näringsminister. Han har en ekonomisk utbildning på universitet med inriktning nationalekonomi.

– Så jag kan en del ekonomi, men det är inte det jag har jobbat med de senaste åren. Jag har jobbat med andra frågor, men det tror jag också är en viktig erfarenhet i det här arbetet.

TT: Kan det bli en nackdel att du inte har den erfarenheten?

– Jag tror inte det, då hade inte Magdalena Andersson frågat om jag vill bli finansminister. Men jag kan inte tävla med Magdalena Anderssons akademiska erfarenhet på det nationalekonomiska området. Där befinner inte jag mig.

Nio månader

Det är bara nio månader kvar till valet, men det betyder inte att man inte hinner påverka finanspolitiken, säger han.

– Vi har lagt en väldigt omfattande budget på riksdagens bord. 74 miljarder kronor för att se till att utnyttja kraften i svensk ekonomi för att skapa fler jobb, till skillnad från hur vi gjorde efter finanskrisen där vi stramade upp ekonomin för snabbt och missade momentum, inte minst på arbetsmarknaden. Det misstaget vill vi inte göra igen, säger Damberg.