Hjemrejsestyrelsen bildades 2020 för att effektivisera arbetet med att få utländska medborgare som saknar laglig rätt att stanna i Danmark att lämna landet.

– Jag är mycket imponerad av det danska arbetet, av hur oerhört strukturerat och målmedvetet man arbetar med det här och hur snabbt man genom lagstiftning och en ny myndighet har lyckats nå ett mycket bättre resultat för frivilligt återvändande.

Hon pekar på att drygt hälften av dem som får avslag på asylansökan lämnar Sverige frivilligt, medan 75 procent av dem som får nej i Danmark gör det.

Om också Sverige ska ha en särskild återvändandemyndighet är hon beredd att titta på.

– Det viktiga är att man jobbar mycket mer målmedvetet och har mycket mer uppföljning längs med vägen och att man har dedikerade personer som jobbar med det här, säger Malmer Stenergard.

"Tydliga signaler"

Boendeformen ser hon som en nyckelfråga. I Danmark bor asylsökande samlat i särskilda asylboenden. De som nekas asyl men vägrar att frivilligt lämna landet får sedan bo på särskilda utresecenter.

Så ska det även bli i Sverige, vilket slogs fast redan i Tidöavtalet i höstas, och Maria Malmer Stenergard hoppas att det till stora delar ska hinna sjösättas före nästa val.

– Här har man löpande kontakt och ser till att redan från dag ett informera om att om man får nej så förväntas man återvända till sitt hemland. När man har fått nej skickas man till särskilda avreseboenden och hela samhället sänder tydliga signaler i samma riktning, medan jag ibland kan känna att i Sverige så är vi inte alls lika tydliga.

Hon anser att eget boende (ebo) försvårar kontakten med de asylsökande.

Svårt att jämföra

Eva Singer, asylchef i frivilligorganisationen Dansk flygtningehjælp, tycker att det är svårt att jämföra de danska och svenska återvändandesiffrorna. Många som får nej i Danmark och på pappret ser ut att återvända frivilligt reser i stället vidare till något annat europeiskt land för att söka asyl, påpekar hon.

Men sedan är det också många som faktiskt återvänder till sina ursprungsländer och där spelar det som kallas reintegrationspaketet en viktig roll, menar hon.

– Det som är positivt i Danmark för dem som får avslag är att de erbjuds rådgivning om vilka möjligheter som finns om de reser tillbaka. De kan få ett litet biståndspaket, som utbetalas via en samarbetspartner.

En sådan samarbetspartner kan till exempel vara den katolska kyrkans biståndsorganisation Caritas, som står i kontakt med den återvändande i ett år efter flytten och kan bistå med exempelvis bidrag till mediciner eller hjälp att hitta ett jobb.