Grundlagskommittén lade på tisdagen fram ett delbetänkande om att kriminalisera deltagande i terrororganisation.
Förslaget innebär att man ändrar i grundlagen så att det blir möjligt att med en vanlig lag kriminalisera deltagande i terrororganisation.
I dag är det bara en militär eller rasistiskt motiverad organisation som kan undantas från föreningsfriheten, enligt kommitténs ordförande Anders Eka.
– En mycket bred majoritet står bakom förslaget, säger Eka, som även är ordförande för Högsta domstolen.
Bred majoritet
Mia Sydow Mölleby, från Vänsterpartiet reserverade sig mot förslaget.
– Det finns en styrka i att det finns en sådan bred majoritet bakom det här förslaget. Det är så det ska vara i grundlagsfrågor och jag ser inga problem att gå vidare med det här, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Förslaget skulle kunna träda i kraft 1 januari 2023.
Morgan Johansson påpekar att flera andra länder redan har sådana möjligheter i sin lagstiftning.
– Vi måste ha lika skarpa verktyg mot de här organisationerna som de har, säger Johansson.
"Träffar bredare"
Sverige har redan kriminaliserat "samröre" med terrororganisationer, vilket omfattar en rad olika handlingar. Till exempel att hantera vapen för en terrororganisation eller upplåta lokaler.
Att kriminalisera deltagande träffar mycket bredare, enligt justitieministern.
– Men det krävs att du deltar och är aktiv. Många av de här organisationerna har nog inte medlemsbok, säger Johansson.
Vilka organisationer som ska betraktas som terrororganisationer får man återkomma till, uppger ministern, men han påpekar att det finns vedertagna definitioner.
Moderaterna har gjort ett särskilt yttrande i delbetänkandet för att man vill att även till exempel våldsbejakande vänsterorganisationer och kriminella gäng ska kunna undantas från den grundlagsfästa föreningsfriheten.
Kan komplicera
Morgan Johansson menar dock att en sådan lagändring skulle bli mycket mer komplicerad.
– Som jag ser det finns det skillnader mellan begreppet våldsbejakande organisation och terrororganisation. Och när det gäller terrorism finns det en klart och internationellt erkänd definition och det finns det inte när det gäller begreppet våldsbejakande, säger han.
– Min uppfattning är att om vi skulle få in det i regeringsformen finns det en risk att vi inte vet vad vi kriminaliserar och var gränsen går.