Förslagen utgör viktiga steg i arbetet mot att få en mer rättssäker lagstiftning på plats, enligt kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
– Det är ytterst viktigt att vi har ett tydligt regelverk för vad som gäller när man ska få statsstöd, säger Jeanette Gustafsdotter.
Målet är att ge myndigheter och organisationer som fördelar stöd till trossamfund verktyg att neka organisationer stöd, om de till exempel utövar våld, hot, eller bryter mot rätten för alla människors lika värde.
Motverka parallellsamhällen
Kulturministern tillägger att skattemedel inte ska gå till organisationer och samfund som nekar kvinnor skilsmässa, eller försöker tvinga unga personer till "omvändelseterapi" – att få dem att sluta vara homosexuella. Detsamma gäller dem som försöker bygga upp parallellsamhällen.
TT: Hur bidragande har de här stöden varit för att bygga upp parallellsamhällen?
– Det är något som jag inte har några faktauppgifter på. Däremot är det ytterst viktigt för regeringen att på alla sätt förhindra, stoppa, och arbeta mot segregation. Att bygga upp parallellsamhällen, det är aldrig accepterat.
Enligt henne inskränker förslaget inte på religionsfriheten. Hon understryker att vidsträckta åsikter tillåts i Sverige, men att det krävs att man uppfyller demokrativillkor för att just få statsstöd.
Villkoren är bland annat att en organisation eller dess företrädare inte får utöva våld, tvång eller hot, diskriminera, eller motverka det demokratiska styrelseskicket.
Förväntas tydligt ta avstånd
En företrädare i den bemärkelsen kan enligt kulturministern vara allt från en ledare för en mindre kår på en mindre ort, men även en styrelseledamot.
Men om organisationen går ut och tydligt dementerar, eller säger att de inte står bakom uttalandena, så kommer de att kunna behålla sitt stöd.
TT: Räcker det med att dementera, eller måste personen också uteslutas?
– Det räcker med att dementera eller tydligt ta avstånd. Det är för tidigt att spekulera, men jag kan tänka mig att det är rimligt att om man har en ledande förebild som tydligt har uttryckt att man går emot demokrativillkoren, så kan jag tänka mig att det naturliga är att man skiljs åt, säger Gustafsdotter.
Blandade reaktioner
I sin kommentar till förslaget nämner Lagrådet att det bör belysas "att exkluderingsgrunderna är utformade i presens" – till exempel att det står "utövar", och inte "har utövat".
Kulturministern förtydligar det med att det är från när lagarna träder i kraft som man tittar.
– Det krävs inte att man går tillbaka långt i tiden, säger hon.
Reaktionerna bland trossamfunden har varit blandande, enligt kulturministern, men att de flesta generellt har varit positiva.
– Man tycker att det är positivt att vi är tydligare, och att det är enhetliga demokrativillkor, säger hon.
De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.