– Vi bevittnar nu den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen på mycket, mycket länge, säger Persson under Folk och Försvars rikskonferens i ett allvarstyngt och nästan ödesmättat inlägg.
Hon säger att ju förr väst inser vad det handlar om och vad som står på spel, desto bättre. Det som sker nu är en följd av att den ryska och militära ledningen anser att tillfället har kommit för att agera.
Men vad exakt president Vladimir Putin menar med "militärtekniska åtgärder", om krav som Ryssland nu ställer i förhandlingarna med USA, Nato och den säkerhetspolitiska organisationen OSSE inte uppfylls, är oklart.
Robotsystem eller kärnvapen?
Enligt Gudrun Persson kan det handla om allt från att stationera robotsystem i den ryska enklaven Kaliningrad vid Östersjökusten, kärnvapen i Belarus eller att inkorporera delar av östra Ukraina, som nu hålls av ryskvänliga separatister.
Det kan vara en lång konflikt som väntar med väst. Ingen borde kunna säga sig inte ha sett vad som varit på gång.
– Enligt den ryska politiska och militära ledningen har konflikten redan börjat, sedan många år tillbaka. Ryssland förbereder sig på en långvarig konflikt med väst, och den här konflikten för Ryssland är existentiell.
Ryssland har, inför de samtal som ryssarna kan se som ett slags första vinst i konflikten, gjort det ovanliga att publicera sina kravlistor. Listor med krav som USA och Nato och berörda länder omöjligt kan gå med på.
– Ryssland kräver rätt till en intressesfär med lagligt bindande garantier, i praktiken ett ryskt veto på ländernas säkerhetspolitiska utveckling i sitt närområde, i Östeuropa och vår del av av världen, framhåller Persson.
"Skärpning av tonen"
Det berör förstås också Sverige. I julas markerade ryska utrikesdepartementet mot Sverige och Finland på ett nytt sätt, genom att anklaga de båda länderna för att delta i övningar med kärnvapenscenario med Nato.
– Det är en ny formulering och skärpning av tonen, säger Persson.
Hon påpekar att den ryska militärdoktrinen sedan 2010 har gjort klart att den nuvarande säkerhetsordningen med EU och Nato som grund är ohållbar, den ger inte säkerhet till alla stater. Det postsovjetiska rummet ska återupprättas.
– Det här berör alla länder med "historiska" band till Tsarryssland och Sovjetunionen. Det berör också Östeuropa och vår del av världen.
Ryssland vill att några få stormakter sätter sig ner och delar upp världen mellan sig, i så kallade intressesfärer.
– Vladimir Putin brukar framhålla Wienkongressen 1815 eller Jaltakonferensen 1945 som goda exempel. Jag vet bara en sak om en sådan världsordning – små stater göre sig icke besvär.
Och den ryska synen på det går också ut på att det bara handlar om att rätta till orättvisor genom historien. Den ryska ledningen anser, och tror, att landet sedan 20 år tillbaka är omringat av väst och utmanar Rysslands säkerhet, enligt Persson.
Ser chansen
Men nu finns, enligt den ryska politiska och militären, ett möjlighetens fönster att agera. EU ses som demoraliserat och försvagat av splittring om migration – i en tid när dessutom en tysk stark kraft som Angela Merkel är på väg ut samtidigt som den franske presidenten Macron är upptagen av att bli omvald. Den ryska gasledningen till Tyskland ska kopplas på och USA bedöms också som försvagat och mer intresserat av Kina än Europa.
Då skramlar Ryssland mer än på länge med vapen kring Ukraina och utmålar landet som en skurkstat på hemmaplan, skickar regimräddande soldater till Kazakstan och slår ned på den inhemska opposition som finns, senast genom att förbjuda den högt respekterade organisationen Memorial. Den yttre aggressionen och inre repressionen samverkar och stärker varandra, enligt Persson.
– Det är den sammantagna bilden som är så allvarlig.
Västs möjligheter att sätta emot ligger i att följa utvecklingen noga och inte låta sig skrämmas, påtalar hon. Och väst måste ha en konsekvent linje mot Ryssland. Det duger till exempel inte att behandla ryska oligarker som noblesser.