Under valdagen 2018 var Valmyndighetens sajt onåbar under stora delar av kvällen. Den hade slagits ut av en så kallad överbelastningsattack, när angripare avsiktligt överbelastar en sajt för att göra den otillgänglig, mitt under rösträkningen.

Fortfarande, fyra år senare, sprids falska rykten om att Valmyndigheten själv stängde ner webbplatsen för att påverka valresultatet.

– Det gick att följa valet på andra sätt, rösträkningen fungerade hela tiden och Valmyndigheten har definitivt inte påverkat valresultatet. Det är en begränsad grupp som tror på det, men det är ett rykte som fortfarande sprids, säger Anna Nyqvist på Valmyndigheten.

Rykten och diskussioner om valfusk har blivit vanligare och sker främst på sociala medier. Valmyndigheten märkte ökningen under förra riksdagsvalet, men också under valet i USA 2020.

– När det diskuteras valfusk i USA så ökar funderingarna, oron och ryktesspridningen om detsamma i Sverige. Ofta bygger det på missförstånd om hur valet fungerar, till exempel finns det folk som frågar om vi har samma maskiner som man har när man röstar i USA – men vi har inga maskiner alls i Sverige, säger Anna Nyqvist.

Diskussioner om valsedlar

Även valsedlarna är ofta föremål för rykten om valfusk. Saknas det valsedlar för ett visst parti i en vallokal kan det uppstå diskussioner om att det gjorts medvetet som ett sätt att fuska.

Oftast beror det dock på den mänskliga faktorn, säger Anna Nyqvist. Det kan handla om att ett parti lämnat sina valsedlar till vallokalen sent, eller att den röstmottagare som ska fylla på valsedlarna inte har märkt att det blivit tomt.

– Då går det alltid att rösta med en blank valsedel och skriva det parti man vill rösta på, så det får egentligen inga konsekvenser, säger Anna Nyqvist och tillägger:

– Ett val är en väldigt stor apparat. Väldigt många människor arbetar frivilligt, många myndigheter är inblandade och allt sköts manuellt i Sverige. Då kan det ske misstag, men de misstagen är i de allra flesta fallen inte medvetna försök att fuska.

Kan skada förtroendet

Från Valmyndighetens sida har man kraftsamlat inför årets val. Samtliga av Sveriges kommuner har utbildats i valsäkerhet och en stor informationssatsning om hur valet går till och hur rösträkning fungerar har lanserats – allt för att minska risken för missförstånd och ryktesspridning.

På sikt kan rykten om valfusk skada förtroendet för hela det svenska valsystemet, säger Anna Nyqvist. Samtidigt poängterar hon att de allra flesta inte tror på dem.

– Det är en väldigt begränsad skara personer som sprider dem i begränsad utsträckning, säger hon.

Och valen i Sverige är tillförlitliga. När Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i juni gjorde en utvärdering inför valet konstaterade de att det inte finns något behov av att skicka valobservatörer inför valet i september.

– Valintegriteten i Sverige är hög, säger Anna Nyqvist.