– När gäller boendekapaciteten bara hos Migrationsverket så har vi ungefär i dag 2 000 platser lediga. I slutet av veckan får vi 1 000 till, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik, som i går informerade riksdagen om läget.
Han räknar med att det kan gå att få fram 20 000 extra boende de kommande veckorna.
– Detta är vad vi ensam som myndighet kan klara av. Händer det något större med Sverige då har vi en större fråga än vad bara Migrationsverket klarar av. Då måste vi titta bredare. Då är det hela Sverige, hela samhället, säger Ribbenvik.
Efter flyktingkrisen 2015 hade Sverige 100 000 platser. De flesta av de har avvecklats. Sverige har i dag en tiondel av det antalet. Avvecklingen av boenden pågick fortfarande när Ryssland angrep Ukraina.
– Avvecklingen är givetvis nu avbruten, nu börjar vi bygga upp igen, säger Ribbenvik.
Stora frågan
Den stora frågan är hur många ukrainska flyktingar som kommer att söka sig till Sverige. I måndags hade drygt 300 kommit och bett som skydd.
– I initialskedet har Sverige inte varit ett primärt destinationsland, säger Ribbenvik.
EU-ländernas migrationsministrar ska på torsdag behandla ett förslag från EU-kommissionen om att aktivera massflyktsdirektivet. Om ett sådant beslut tas, innebär det att ukrainare får samma rättigheter till skydd oavsett vilket EU-land de hamnar i.
Då har de rätt till bland annat boende, skola för barnen, viss sjukvård och arbetstillstånd. Skyddet gäller först i ett år, men kan förlängas till tre år.
Ukrainare behöver i det läget inte söka asyl för att få skydd, men de får heller ingen asylstatus.
EU:s massflyktsdirektiv tillkom 2001, efter inbördeskriget i forna Jugoslavien, för att kunna hantera stora flyktingströmmar.
Mot sydväst
För att aktivera direktivet krävs att en kvalificerad majoritet av EU-länderna säger ja, vilket innebär 15 av 27 medlemsländer, som motsvarar minst 65 procent av EU:s befolkning.
Migrationsminister Anders Ygeman (S) uppger att om beslutet tas, då kommer Sverige och alla andra EU-länder få meddela EU hur stor kapacitet varje land har att ta emot ukrainska flyktingar.
– Vi ska göra vår del, men det är också viktigt att de andra länderna gör sin del, säger Ygeman.
Hur stort antal Sverige kan lova att ta emot beror på Migrationsverkets bedömningar och vilket behov EU ser.
– Vi ser framför oss att den största delen av flyktingströmmen kommer att gå till sydväst i Europa, till de länder som redan har en stor ukrainsk befolkning, säger Ygeman.
EU-länder där många ukrainare bor är bland annat Spanien, Portugal och Italien