Finansminister Elisabeth Svantesson (M) förbereder sig för sin första budgetpromenad till riksdagen. Där ska hon försvara den budgetproposition som regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har förhandlat fram med regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna.
Flera nyheter har redan presenterats. Den hittills största satsningen är sänkt energiskatt på bensin och diesel i tre år för 6,8 miljarder kronor.
Men den ger bara 14 öre lägre pris per liter bensin, och 41 öre lägre för diesel vid pump efter nyår.
En annan stor satsning är att den tillfälligt höjda a-kassenivån under pandemin permanentas för 5,8 miljarder kronor.
Tio miljarder till?
Sammanlagt har budgetsatsningar för cirka 30 miljarder kronor aviserats hittills. Ytterligare förslag väntas.
Finansminister Svantesson har försäkrat att alla nya utgiftsökningar och skattesänkningar utöver det så kallade på reformutrymmet på 30 miljarder kronor ska finansieras, framförallt med besparingar på annat håll i statsbudgeten.
Till exempel sparar regeringen in 7,3 miljarder kronor på biståndet, 750 miljoner på järnvägsunderhåll och ett par hundra miljoner på färre kvotflyktingar nästa år.
Det gör att regeringen har ytterligare kanske runt tio miljarder kronor att spendera.
Press på mer
Regeringen räknar i sina prognoser med att Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år. Regeringspartierna och SD har lovat att stötta hushållen genom svåra tider.
Det finns en press på regeringen att mer måste göras än den aviserade skattesänkningen på bensin och diesel, höjt reseavdrag och den elpriskompensation Svenska Kraftnät ska betala ut i vinter.
Fler tunga Skånemoderater är missnöjda med elpriskompensationen. De anser att den inte är detsamma som det högkostnadsskydd som Moderaterna lovade i valrörelsen.
Moderaterna har också lovat sänkt skatt i form av ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt skatt på pensioner.
Vill ha bidrag
Frågan är om det blir sådana skattesänkningar redan nästa år eller först senare i mandatperioden. Riksbankschef Stefan Ingves har varnat politikerna för att bedriva en finanspolitik som driver på inflationen ytterligare.
Regeringen har press på sig från kommunerna. De går miste om elva miljarder i tillfälliga pandemibidrag som upphör nästa år. Samtidigt ökar deras kostnader på grund av inflationen.
Enligt Sveriges kommuner och regioner behöver de ökade statsbidrag för att täcka ett ekonomiskt hål på 20 miljarder. Annars hotar kraftiga nedskärningar i vård, skola och omsorg.
Laddar upp
Oppositionen kommer i riksdagens budgetdebatt att gå hårt åt regeringen om budgeten inte innehåller höjda statsbidrag till kommunerna. Det krävs omfattande belopp, enligt Socialdemokraterna
– Skolan, sjukvården och äldreomsorgen påverkas ju också av de högre priserna och därför måste regeringen orka prioritera de här verksamheterna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.
Om statsbidragen inte höjs står kommunpolitikerna inför ett svårt val, enligt henne.
– -Antingen så tvingas kommuner och regioner att göra stora nedskärningar med längre köer till sjukvården, ännu mer stressad hemtjänstpersonal och större barngrupper i förskolan som följd. Eller så tvingas de nu höja skatten för vanliga löntagare, säger S-ledaren.
Regeringen har aviserat satsningar på vården och skolan på 3,6 miljarder kronor. Det är dock oklart om hela den summan handlar om nya pengar eller om en del är omfördelningar inom samma område.