Hon utreder hur fler utrikesfödda kvinnor, fler än idag, ska kunna få jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden bland kvinnor födda utanför Europa var 50 procent under 2020, mot 67 procent för motsvarande grupp män mellan 20 och 64 år.

– Vi behöver snabbare nå ut till kvinnor, säger Landell.

I ett delbetänkande lägger hon nu fram flera förslag, på en pressträff med arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L), vid Järvaveckans inledning.

Fler ska in

Förslagen beräknas kosta uppemot 600 miljoner och går bland annat ut på att fler än i dag ska kunna omfattas av de program och insatser som finns. I dag gäller insatserna kvinnor som fått asyl eller uppehållstillstånd av skyddsskäl. Men utredningen föreslår att också kvinnor som kommit till Sverige genom äktenskap samt makar till arbetskraftsinvandrare ska kunna ta del av etableringsinsatser. De kommer då också att få ersättning.

Kartläggningen av deras kunskaper ska bli bättre, för att underlätta på vägen mot jobb. Etableringsprogrammen ska kunna förlängas vid behov, till exempel om den det gäller saknar eller inte har någon grundläggande utbildning i bagaget.

– Jag tycker att det här låter som väldigt bra förslag, säger Johan Pehrson och talar om att förslagen innebär både skyldigheter och rättigheter för den som kommer till Sverige och vill komma in i samhället.

Men han tillägger att utredningen nu ska skickas ut på remiss innan regeringen går vidare.

Barnansvar försvårar

Det är svårare för utrikesfödda kvinnor än män att få in en fot på arbetsmarknaden och en faktor anses vara att ansvaret för barn och föräldraledighet gör det svårare för dem, till exempel att delta i insatser och utbildningar för att kunna ta steget in i jobb.

– Individuell ersättning, inte familjebaserad, är viktig för att de ska delta, säger Elin Landell.