Nästan hälften av svenskarna anser att det nordiska samarbetet skadats av pandemin – och 82 procent vill se ett ökat samarbete mellan länderna. Det framgår av en undersökning som Föreningen Norden har gjort, där man frågat svenskarna vad de tycker om Nordensamarbetet efter coronaåret 2020.

Det är en tydlig signal om att politiker på både nationell och lokal nivå borde jobba hårdare för att uppdatera Nordensamarbetet i en föränderlig nutid, anser föreningens generalsekreterare Josefin Carlring.

– Vi har utgått från att samarbetet har fungerat och att vi vill samma saker – men vi har hamnat i en situation där vi har tagit varandra för givet.

De tillfrågade svenskarna ser även att Sverige prioriterar ett tätare samarbete med resten av Norden än med EU eller USA: 57 procent ville se ökat EU-samarbete, 41 procent med USA.

Coronapandemin har stängt gränser och pressat ned bland annat gränshandel och jobbpendling mellan Sverige och dess nordiska grannländer till ett minimum. Och för bara ett par veckor sedan stängdes gränsen mellan Sverige och Norge helt – för första gången sedan andra världskriget.

"Oroväckande utveckling"

I enkäten uppger samtidigt 18 procent att de upplevt trakasserier eller blivit dåligt bemötta av personer i de nordiska länderna. Samma siffra är 29 procent för de svenskar som har en anknytning till ett annat nordiskt land via jobb eller familj.

Händelser som sätter spår hos svenskarnas syn på Nordensamarbetet – och är en oroväckande utveckling, enligt Josefin Carlring:

– Vi får inte hamna i ett läge där man inte vill anställa en person från andra sidan gränsen.

Nordiska samarbetsorganisationer som Nordiska ministerrådet borde få ett formellt uppdrag att jobba med krisfrågor, både i beslutsfattande och kommunikativa funktioner, säger hon:

– Det är jätteviktigt att se över de här samarbetsformerna, att krisarbetet mellan länderna formaliseras så att vi är rätt riggade för att möta framtiden tillsammans.

Vad är nyttan?

En annan utmaning för Nordenvänner är att den nordiska identiteten inte är lika stark bland yngre svenskar.

Carlring beskriver det hela som en generationsfråga. För att öka intresset hos både yngre och svenskar rent generellt vill hon se att politiker jobbar hårdare för att "definiera nyttan" av Nordensamarbetet.

– Man behöver definiera varför det är viktigt att samarbeta.