Utredningen överlämnade på tisdagen ett delbetänkande till migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Kravet att bo på statliga asylboenden under asylprocessen omfattar alla asylsökande utom ensamkommande barn. Det ska också vara ett krav för att få dagersättning och andra bidrag.

I de fall asylsökande inte bor på asylboende och inte meddelar Migrationsverket om sin adress ska Migrationsverket kunna förutsätta att asylansökan har återkallats, föreslår utredningen. Det innebär att asylärendet kan skrivas av.

Förlora ersättning

Den som inte sköter sig på asylboendet ska kunna få sin dagersättning nedsatt. Det kan handla om allt från att personen brutit mot ordningsregler till brottsliga handlingar.

Därtill ska asylsökande vara skyldiga enligt lag att delta i sam­hälls­introduk­tion. Migrationsverket bör även arbeta aktivt för att se till att alla tar del av den.

Utredningen föreslår också att ett av villkoren för att asylsökande ska få arbeta i Sverige är att man bor på asylboende.

Lagändringarna föreslås träda i kraft våren 2024.

Vill gå längre

Enligt migrationsministern ska förslagen nu analy­seras.

"Därefter ska vi se hur tilläggs­direktivet ska utformas, bland annat med hänsyn till samarbets­partiernas överens­kommelse om transit­center", säger Maria Malmer Stenergard i ett pressmeddelande.

Av Tidöavtalet framgår att regeringen och SD vill att hela asylprocessen ska ske i så kallade transitcenter och att asylsökande ska åläggas att tillbringa hela handläggningstiden där, något som behöver utredas vidare.