Slutsatsen i studien, som letts av professor Jan Teorell, är att de politiska partierna bör försöka undvika att göra kategoriska utfästelser i regeringsfrågan i förväg.

Teorell anser i linje med det även att journalister och politiska kommentatorer inte bör avkräva partierna några sådana utfästelser.

"Om konflikter mellan partier målas upp som allvarligare än de faktiskt är, så att anhängare till ett parti tycks hata eller se ned på anhängare från de andra partierna, eller så att några aktörer framstår som förrädare om de väljer att kompromissa med den andra sidan, kan det bli mycket svårt för partier och politiker att känna den tillit som krävs för att gå in i ett regeringssamarbete", skriver forskarna.

Grisen i säcken

– Betyder det att väljarna ska köpa grisen i säcken? Nej, men ni fokuserar på fel gris, säger Jan Teorell vid en pressträff om boken.

I stället bör fokus ligga på sakpolitiken och vad partierna vill göra, inte i första hand med vem eller vilka, anser han.

En huvudförklaring till den låsning i regeringsfrågan som förelåg berodde på att Alliansen hade klargjort vad man ville göra om man vann valet, men inte vad som skulle ske om man inte gjorde det.

– Man hade fog för att göra det 2006, eftersom man hade chans att vinna men den här gången hade man bara ett scenario för att vinna, inte hur man skulle göra om man förlorade, säger Jan Teorell.

– Man hade inte enats om hur de skulle göra i regeringsfrågan om de inte blev större än de rödgröna. Den låsningen hade kunnat undvikas, om man sagt att vi finns bara om vi blir störst, säger han.

Kortare tid

Forskarna konstaterar att det inte är något fel på regelverket för regeringsbildningen. Snävare tidsgränser hade framtvingat ett extraval och färre än fyra försök att få fram en statsminister hade snarare stjälpt än hjälpt processen. Att flytta valdagen till våren hade snarare förlängt skedet, enligt forskarna.

Däremot kunde talmannen delvis ha agerat litet annorlunda, menar författarna.

Tidsfristerna för sonderingsuppdragen kunde ha gjorts kortare för att sedan vi behov förlängas. De formella talmansrundorna kunde ha varit färre och de informella fler.

Talman Andreas Norlén håller med om kritiken.

– Jag har själv konstaterat att med facit i hand så hade jag inte gett så långa sonderingstider, det hade räckt med en vecka eller kanske till och med om kortare tid än så. Det är en helt befogad kommentar, säger han.

Studien visar också att några allvarliga konsekvenser, ekonomiska eller politiska, av den långa regeringsbildningen blev det inte.

– Under förhandlingarna går förtroendet ned men det återhämtar sig snabbt, så vi ser inte några allvarliga effekter den här gången, men skulle det upprepa sig så kan ju skadan bli mer allvarlig, säger Jan Teorell.