– Det är vår avsikt att detta ska förverkligas, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) när han tog emot förslaget.

Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda ikraft 1 april 2025, men regeringen siktar på att den ska träda i kraft så snabbt som möjligt.

En tidigare utredning, tillsatt av den förra regeringen, ansåg att anonyma vittnen inte blir tillräckligt effektivt för att det ska vara värt att införa ett sådant system. Den borgerliga regeringen gav dock efter valet i höstas hovrättspresidenten Fredrik Wersäll i uppdrag att ta fram ett lagförslag.

Anonyma vittnesmål är möjliga i flera andra länder, till exempel Danmark, Norge och Finland, men används mycket sällan. Strömmer bedömer dock att det kan komma att användas mer i Sverige.

– En viktig skillnad är att Sverige har helt andra problem än andra länder, säger han och syftar på den grova gängkriminaliteten.

Konkret risk

Wersäll föreslår att ett vittne ska kunna vara anonymt om risken för att utsättas för allvarlig brottslighet är "påtaglig".

– Det är inte så att alla som känner oro för att vittna ska kunna vittna anonymt. Utan det ska finnas en påtaglig, konkret, risk att utsättas för brottslighet, säger Fredrik Wersäll.

Det kan till exempel handla om att det finns ett våldsamt gäng i området som är känt för att hota och sprida skräck, enligt utredaren. Han ser framför sig att anonymiteten främst kommer att omfatta utomstående som råkar bli vittnen till ett brott på ett torg eller liknande, och inte personer inom gängen.

Brottet som vittnet hörs om ska ha minst två års fängelse i straffskalan.

Wersäll bedömer att antalet fall per år där anonyma vittnen används kommer att bli relativt begränsat – men tror även han att Sverige skulle kunna använda det mer.

– Vi tror att man genom metodutveckling hos åklagare och polis skulle kunna medverka till att systemet används i större utsträckning än vad som görs i våra grannländer, säger han.

Försvaret får inte veta

De som kommer att känna till vittnets identitet är åklagaren, den domstol som beslutar om anonymiteten samt ett offentligt ombud.

Men rätten som dömer i målet ska inte få veta vem vittnet är, och inte heller försvaret, vilket skiljer sig från hur det ser ut i närliggande länder.

– Advokaten hamnar i en omöjlig lojalitetskonflikt om denne känner till omständigheter kring vittnet som skulle kunna föranleda att ifrågasätta vittnets trovärdighet, om han eller hon inte får berätta det för sin huvudman, säger Fredrik Wersäll.

För att skydda vittnets identitet ska olika skyddsåtgärder, som skärmar och medhörning, tas till vid förhören.

Vill tidigarelägga

Det offentliga ombudet ska bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet. Men Fredrik Wersäll framhåller att domstolens fria bevisvärdering kommer att vara den yttersta kontrollfunktionen.

– Alla osäkerheter om vittnet kan ha bakomliggande skäl att säga som han eller hon gör, de kommer att tolkas till den misstänktes fördel, säger han.

Socialdemokraterna pekar på att det finns en hel del rättssäkerhets- och effektivitetsinvändningar mot anonyma vittnen.

Partiets rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi (S) tycker att regeringen lägger energi på fel saker när det gäller att få folk att våga vittna.

– Den stora frågan är hur man ska skydda vittnen, hur man ska utveckla vittnesskyddsprogram och hur man ska bygga relationer med medborgare i områden som är utsatta så att fler träder fram och bryter tystnadskulturen, säger Shekarabi.

– Men vi kommer självklart att se över förslaget och reaktionerna på det för att slutligen ta ställning.