Förslag om beredskapsapotek får bred kritik

Regeringens förslag om en ökad beredskap i sjukvården möts av kritik från flera håll. Konkurrensverket underkänner utredningen och varnar för att det i slutändan kan leda till högre priser för konsumenter.

Regerings utredning om ökad beredskap i sjukvården möts av kritik. Arkivbild.

Regerings utredning om ökad beredskap i sjukvården möts av kritik. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Politik2021-08-23 06:58

I den statliga utredningen "En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården" föreslår regeringen bland annat att läkemedel ska lagerhållas på en nivå som motsvarar sex månaders normalomsättning. Utredarna vill också se 600–700 "beredskapsapotek", som ska drivas av statliga Apoteket AB.

"Beredskapsapotek ska inrättas med lämplig geografisk spridning över hela landet och de ska säkerställa att allmänheten har tillgång till läkemedel även vid fredstida kriser och vid krig", heter det i utredningen som är ute på remiss.

Underkänner utredningen

Flera remissinstanser är negativa till utredningens förslag, bland dem Konkurrensverket. I sitt yttrande menar myndigheten att lagerhållningen som föreslås kan skrämma bort parallellimportörer – de som importerar godkända läkemedel till ett lägre pris från andra länder inom EU och EES.

– Sverige är ett land som i jämförelse med många andra länder har en relativt hög andel parallellimporterade läkemedel, säger Leif Nordqvist vid Konkurrensverket.

– De köper läkemedel på en marknad och om de kan sälja till ett lägre pris så gör de det. Det är inte alltid den möjligheten finns. Det värsta som kan hända är att de inte vill gå in på den svenska marknaden längre för att kraven är höga, fortsätter han.

Varnar för prisökning

Om parallellimportörerna försvinner från den svenska marknaden, finns det en risk att priserna ökar för konsumenterna, menar Leif Nordqvist.

– De är de enda som kan utöva en prispress på originaltillverkarnas läkemedel så länge de står under patent. Försvinner de så finns inte det pristrycket.

Konkurrensverket ifrågasätter även idén med beredskapsapotek och, om de ska inrättas, att det ska finnas så pass många av dem.

– Vi har 1 400 apotek i Sverige i dag och hälften av dem ska vara beredskapsapotek. Om inte Apoteket AB kan tillhandahålla dem ska de upphandlas. Som konkurrensmyndighet tycker vi att det är helt fel på en konkurrensutsatt marknad att man ska peka ut just en aktör att få det uppdraget, säger Leif Nordqvist.

Apoteket kritiskt

Även Apoteket AB, som driver närmare 400 apotek runt om i landet, är kritiskt mot utredningens förslag om det stora antalet beredskapsapotek.

"Om beredskapsutredningens förslag blir verklighet riskerar det att leda till en tudelad apoteksmarknad. I längden kan högre priser och sämre tillgänglighet bli resultatet", skriver Apoteket AB i ett pressmeddelande.

I stället föreslår man i stället ett införande av något man kallar för apotek med särskild beredskapsfunktion, som först i ett riktigt krisläge ska fungera som de beredskapsapotek utredningen föreslår.

Branschorganisationen Sveriges apoteksförening skriver i sitt yttrande att delar av förslagen strider mot EU-rätten och därför inte kommer att kunna genomföras som de är utformade.

"Förslagen är omfattande, delvis oproportionerliga och kostsamma. Jag saknar förslag på åtgärder som stärker beredskapen för olika typer av händelser och som kan utformas flexibelt utifrån det rådande läget", säger branschorganisationens vd Johan Wallér i ett pressmeddelande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!