Förslag: Slopa kursbetygen

Kursbetygen bör slopas i gymnasieskolan och komvux och ersättas med ämnesbetyg. Kraven för att få ett visst betyg bör göras mindre stelbenta. Och betygsskalan bör utökas med ytterligare ett underkänt betyg, föreslår en utredning.

Om några år kan gymnasieelever lämna gymnasiet med ämnesbetyg i stället för dagens kursbetyg. Arkivbild.

Om några år kan gymnasieelever lämna gymnasiet med ämnesbetyg i stället för dagens kursbetyg. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Politik2020-08-16 21:05

Under två års tid har regeringens utredare Jörgen Tholin och hans medarbetare i betygsutredningen mejslat fram en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan. På måndagen överlämnar han sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström (S) men han sammanfattar sina förslag på DN Debatt.

Skapar stress

För det första föreslås alltså att kursbetygen i gymnasieskolan försvinner och ersätts med ämnesbetyg. "Det nuvarande systemet i gymnasieskolan där elever får betyg efter varje kurs bidrar till fragmentisering och skapar stress hos både elever och lärare. Ett dåligt kursbetyg i början av utbildningen följer med under hela gymnasietiden och får lika stor betydelse för meritvärdet som betyg från senare kurser", förklarar Jörgen Tholin.

Vinsten med ett ämnesbetyg blir "att lärare och elever tillsammans får mer tid till undervisning, lärande och fördjupning innan det avgörande betyget sätts", skriver Tholin.

Kompensatoriskt

Betygsutredningen föreslår vidare en kompensatorisk betygssättning i grund- och gymnasieskolan, vilket ger lärarna möjlighet att ge mer rättvisa betyg. Dagens betygkriterier uppfattas nämligen som orättvisa. "För att få exempelvis betyget C måste eleven prestera minst C på alla delar av kunskapskravet. En enda del med sämre resultat gör att betyget blir lägre. Eleverna upplever att de bedöms utifrån sin sämsta prestation", skriver Tholin.

I betänkandet finns också ett förslag om ytterligare ett betyg för underkänt. I dag finns betygssteget F, vilket ska täcka allt från nästan godkänt till långt från godkänt. "En majoritet av de lärare jag träffat har påtalat behovet av ett betyg som ger en tydligare återkoppling till de elever som är nära att få ett godkänt betyg", skriver Tholin.

Fakta: Från 5 till MVG till A

Fram till 1994 var gymnasieskolan indelad i linjer, där alla elever inom en linje i princip följde samma studieväg. Eleverna fick ämnesbetyg, med betygsstegen 1–5.

Betygssystemet var relativt, det vill säga en elevs kunskaper vägdes mot andra elevers kunskaper. Betygsstegen fördelades enligt en normalfördelningskurva. Det innebar att på riksnivå skulle en majoritet ha betyget 3.

Sedan 1994 är gymnasieskolan indelad i program. Programmen är uppbyggda på ett visst antal kurser i varje ämne. Betygssystemet är inte relativt utan mål- och kunskapsrelaterat – en viss kunskapsnivå ger ett visst betyg. Betyg sätts efter varje kurs.

Från början användes betygsstegen Icke godkänd (IG) Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG).

Därefter, 2011, utökades betygsstegen till sex, A–F. Samma betygsskala gäller för grundskolan.

Källor: Direktiv 2018:32 och SOU 2016:77

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!