Då var den nuvarande S-ledaren Magdalena Andersson statssekreterare och Göran Persson statsminister.
Nu hoppas Andersson få riksdagens uppdrag att bilda en ny sådan regering.
Att åter få en regering med bara S-märkta ministrar är många socialdemokraters dröm. Den rödgröna regeringens sju år vid makten har långt ifrån varit fri från interna konflikter.
Det är dock inget S-ministrar talar högt om.
– Blir det en socialdemokratisk enpartiregering så är det klart att jag kommer att sakna våra miljöpartistiska vänner runt bordet i regeringen, sade Andersson i går.
Har klagat
När S släppte in MP i regeringen 2014 var det första gången S suttit i en koalitionsregering sedan S regerade med Bondeförbundet på 50-talet. Socialdemokrater är vana att regera ensamma.
Socialdemokrater har i korridorerna klagat på att miljöpartister satt sig på tvären för hårdare tag mot brottsligheten, bromsat en stramare asylpolitik och drivit klimat- och miljöfrågor utan hänsyn till ekonomiska realiteter.
– Att vi får en socialdemokratisk enpartiregering öppnar ju så klart upp möjligheter för oss socialdemokrater att bli tydligare med vad vi vill, säger SSU:s ordförande Lisa Nåbo.
– Både att våra ministrar kan säga mer fritt hur Socialdemokraterna ser på trygghetsfrågorna, segregationen och klimatomställningen, och att vi kommer kunna lägga fram förslag som får stöd av olika partier, säger hon.
"Storstadsfixerat"
Synen på friskolor och arbetskraftsinvandring är två andra områden där rödgröna spänningar uppstått.
S-riksdagsledamoten Laila Naraghi från Oskarshamn säger att hon ofta möter människor som inte riktigt förstår hur MP resonerar i olika frågor, inte sällan handlar det om skillnaden mellan stad och land.
– Det finns absolut en frustration över att MP har varit väldigt storstadsfixerat, med liten förståelse för oss som lever utanför storstäderna, säger Laila Naraghi.
Ett exempel är synen på bilen.
– Den är helt avgörande för att kunna leva, ta sig till jobbet och skjutsa ungarna. Det finns inte kollektivtrafik överallt, säger Naraghi.
Den fråga som har engagerat henne mest de senaste åren - slutförvaret av kärnavfall – har legat på miljöminister Per Bolunds (MP) bord. Och ett beslut har dragit ut på tiden.
– Självklart hoppas jag på ett snabbt beslut. Jag känner mig väldigt trygg med att mina partikamrater också tycker att det här ska hanteras skyndsamt, säger Laila Naraghi.
Ingen lätt väg
Om Magdalena Andersson lyckas tillträda med en S-regering är det slut på hårda och långdragna interna förhandlingar innan regeringen kan lägga fram sina lagförslag i riksdagen.
Att MP nu lämnar regeringen kan också innebära ökade möjligheter för S att profilera sig inför valet, till exempel i kampen mot brottsligheten och mot vinster i välfärden.
– Nu kan vi bli tydligare med vår politik, säger en S-ledamot i riksdagen.
Men det blir knappast en lätt väg fram till valet för Magdalena Anderssons eventuella S-regering. Det blir ännu en minoritetsregering med stöd från bara 100 av riksdagens 349 mandat.
Minoritetsregeringar har varit mer regel än undantag i Sverige. Men senast Sverige hade en regering med färre mandat var Folkpartiregeringen 1979.
Magdalena Andersson uppgav vid onsdagens pressträffar att det kommer att krävas mycket samtal och diskussioner i riksdagen för att regeringen ska få igenom sin politik.
– Det blir en situation liknande den danska regeringens situation, sade hon.
Över blockgränsen?
En fråga är om en socialdemokratisk S-regering kommer att söka stöd över blockgränserna till exempel för stöd för rättspolitiken. Det är dock inte säkert att Moderaterna vill göra upp med S om ett av deras främsta vapen i valrörelsen – hårdare tag mot kriminella gäng.
Ett exempel på förslag som Anderssons eventuella nya regering måste söka stöd för är den proposition som hon lovat V om mer pengar till de sämst ställda pensionärerna. Den ska läggas fram till riksdagen i vår.
Det skulle kunna uppstå ett läge där det blir Sverigedemokraternas röster som får den propositionen att gå igenom riksdagen.