Regeringen hoppas att Sverige ska kunna bli Natomedlem till Natotoppmötet 11–12 juli.
För Försvarsmakten skulle medlemskapet innebära att man fullt ut kan delta i alliansens försvarsplanering. Något som underlättar Natoanpassningen av försvaret.
– Drar det inte ut på tiden, vi talar om närtid, då har det inte så stor betydelse, säger Pekkari, chef för strategienheten vid försvarsstaben.
Men dröjer medlemskapet kanske år börjar problem uppstå.
– Då handlar det om vårt samarbete med Finland. Det blir svårare, eftersom de måste fokusera på att utveckla sig inom ramen för Nato, säger Pekkari.
Jobb att göra
Han påpekar att Nato och Natos försvarsplanering är under ständig utveckling.
– Det bästa är att vi kommer med nu, så vi kan vara med i processen från början, säger Pekkari.
Sverige har dock under lång tid varit en nära partner till Nato och vet mycket om hur alliansen fungerar.
– Så helt överraskande blir det ju inte, men den dagen vi blir medlemmar så har vi ett arbete att göra, säger Pekkari
Regeringen har till exempel som ambition att svenska Gripenplan ska delta i Natos luftpatrullering, "air policing", över Östersjön och Baltikum.
– Det finns praktiska begränsningar för hur fort man kan göra sådana saker, som personal och materiel, naturligtvis, säger Pekkari.
– Sedan måste legala förutsättningar vara på plats också.
Nya insatsregler
Det handlar bland annat om att ändra de insatsregler som gäller för svenska piloter i dag. Dagens regler är uppbyggt på att verka i Sverige och i försvaret av Sverige. I Nato kan svenskt stridsflyg komma att sättas in för att försvara andra Natoländer.
TT: Kommer Nato att ta över det svenska flygvapnet?
– Vi gör förberedelser för att kunna ingå i det integrerade luft- och robotförsvaret inom Nato. Därmed inte sagt att vårt flygvapen eller delar av det lämnas över. Det beslutas från fall till fall, säger Pekkari.
Regeringen vill också att Sverige ska kunna bidra med markstridskrafter till Natoländernas roterande styrkor i de baltiska länderna.
TT: Hur snabbt kan vi börja med det?
– Det beror helt på vad vi ska bidra med. Det är stor skillnad på olika förbandstyper och omfattningen. Vi har inte fått något sådant uppdrag från regeringen än, säger Pekkari.
Hemliga planer
Nato håller på att ta fram nya hemliga regionala försvarsplaner för Europa, som ska antas på toppmötet i juli. Eftersom Sverige inte är medlem så kan Nato inte ta med Sverige i planen för Nordens försvar.
– När vi blir allierade så förändras förutsättningarna för Nato, inte minst för försvaret av Norden, säger Pekkari.
Han påpekar att Norden är en geografiskt sammanhängande enhet som försvaras bäst tillsammans.
– Då gäller det att ta fram de lösningarna och det är den försvarsplaneringen vi då behöver göra när vi blir medlemmar.
Sverige har dock redan nu, i väntan på medlemskap, fått tillfälliga mål av Nato för vilken militär förmåga Försvarsmakten behöver.
Brigad i norr?
I media har det nämnts att Sverige kan få i uppgift att ha en brigad redo för att tillsammans med Norge och Finland försvara norra Norden.
– Något sådant skulle kunna bli resultatet, men det finns inget sådant resultat nu, säger Pekkari.
Sverige kan också bidra till försvaret av andra Natoländer genom att vara ett "basområde" för de Natoallierades mark-, flyg- och marinstridskrafter. Även det kommer att innebär anpassningar, till exempel att försvarsalliansen har vapenlager på svensk mark.
– Vi ska kunna bidra till alliansen precis som alliansen ska kunna bidra till oss, säger Pekkari.