Regeringens försvarsproposition för 2021–2025 läggs fram på torsdag, men redan nu presenteras förslaget på försvarets nya grundorganisation.

Det innebär att Västernorrlands regemente i Sollefteå och Dalregementet i Falun återetableras. De två regementena lades ned år 2000.

Så sent som i somras var regeringen inne på att i stället återuppliva ett regemente i Östersund. Men förhandlingarna med Centern och Liberalerna om försvarspropositionen har lett till att två i stället för ett nytt regemente återetableras, samt att valet på orter föll på Falun och Sollefteå.

Östersund får trösta sig med en utbildningsfilial, som organisatoriskt ska ingå i regementet i Sollefteå.

Strategiskt viktigt

Västernorrlands regemente och Dalregementet ska utbilda 200–250 värnpliktiga per år vardera. De utbildas för att ingå i två lokalförsvarsskyttebataljoner i varje område. De värnpliktiga ska främst hämtas från områdena runt de aktuella orterna för att snabbt kunna sättas in vid behov.

När det gäller Västernorrlands regemente bedöms något färre än hälften utbildas i Östersund. Där kommer Jämtlands fältjägarkår att sättas upp, vilket motsvarar en bataljon.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) förklarar valet av orter:

– Grundtanken är militärgeografisk och beredskapsmässig men det finns också en regionalpolitisk dimension.

De fyra lokalförsvarsskyttebataljonerna som utbildas i Sollefteå/Östersund och i Falun ska säkra transportvägarna mellan Mälardalen och Norge, främst Oslo och Trondheim. De förbindelserna anses strategiskt betydelsefulla för att Sverige ska kunna få hjälp från Nato i en kris.

Invigs 2022

Tanken är att de nya regementena ska ha verksamhet från 2022, men de bedöms inte vara i full gång förrän efter 2026.

Försvarsmakten har varit kritisk till att bygga upp helt nya regementen. I sina militära råd till regeringen från förra året varnar man för att det är dyrt och tar tid att bygga nytt. Dessutom tar det tid att få prövningar för miljötillstånd gjorda, utan säker utgång.

Försvarsmakten pekade också på problem med att få fram yrkesofficerare till nya orter. I stället föredrar man att utöka utbildningen på befintliga verksamhetsorter.

Försvarsmakten vill på måndagen inte kommentera regeringens förslag.

Centerns försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström pekar på vikten av militär närvaro i området från Västernorrland till norska gränsen.

– En alltför centraliserad organisation innebär en sårbarhet, säger han.

Centern räknar med att försvaret får ytterligare anslagshöjningar efter 2025.

– Pengar kommer att finnas, men sedan kommer inte allt lösas på en gång, säger Bäckström.

"Pang för pengarna"

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman understryker även vikten av att skattebetalare i hela landet märker de stora försvarssatsningarna som nu görs.

– De måste uppfatta att det blir pang för pengarna, säger Widman.

– Det skapar en förutsättning för att vi ska kunna gå vidare och förankra försvaret hos folket, så att försvaret kan fortsätta växa.

Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) anser att valet av regementsorter är fullt rimligt ur ett militärstrategiskt perspektiv. Särskilt med tanke på att Sverige förlitar sig på utländsk militär hjälp från väster.

Dalsjö pekar på att försvarsbeslutet 2004 har lett till konsekvenser som inte passar för att klara Sveriges territorialförsvar i dag. Det beslutet fokuserade främst på Sveriges internationella insatser.

– Det blev lite slumpartat och lite regionalpolitik. Alla kanoner hamnade i Boden, allt luftvärn, det lilla som är kvar, i Halmstad och ingenjörerna i Eksjö och så vidare, säger han.

– En konsekvens av detta är att det inte finns några militära förband mellan Enköping och Boden. Det är en enorm lucka i Sverige.

Som tidigare är känt, föreslås i försvarspropositionen också att Göteborg får ett amfibieregemente, Uppsala en flygflottilj, Arvidsjaur ett regemente samt Kristinehamn ett artilleriregemente.