Men försvarsutskottets ordförande Pål Jonson (M) säger sig vara oroad, inte minst när det gäller förutsättningarna för att genomföra det stora försvarsbeslutet som riksdagen tog den 15 december. Förutom att det lägger fast kursen för åren fram till 2025 är det också ett viktigt och pengakopplat beslut för tio år framåt.
– Riskerna ökar för att vi går mot ett underfinansierat försvarsbeslut, säger Jonson.
Både Peter Hultqvist och företrädare för Försvarsmakten har nu mött försvarsutskottet för att informera om ekonomin. I det kompletterande budgetunderlaget flaggar Försvarsmakten för att en omräkning till 2022 års prisläge naggar den långsiktiga investeringsplanen i kanten med motsvarande tio miljarder kronor. Det talas även om att redan gjorda åtaganden har underskattats i kostnad.
På marginalen
Men viceamiral Jonas Haggren, chef för ledningsstaben i Försvarsmakten, varnar för att dra "förhastade slutsatser" om ekonomin utifrån budgetunderlaget. Prisomräkningen påverkar på marginalen, investeringsplanen omfattar 400 miljarder.
– Det kommer alltid att finnas ekonomiska utmaningar i försvarsekonomin, men i det läge vi har nu är det hanterbart. Men vi kommer att behöva följa detta, säger Haggren till TT.
Genomförandet av det stora försvarsbeslutet, med de största anslagshöjningarna på mycket länge till det militära försvaret ska inte vara i fara, enligt Haggren.
Pål Jonsson bedömer att Försvarsmakten kan tvingas planera om och senarelägga projekt under perioden 2026–2030.
Marinen påverkas
Myndigheten pekar i underlaget på att projekt inom marinen och flyget kan påverkas.
Peter Hultqvists beskrivning av de nya siffrorna från Försvarsmakten är att det handlar om "smärre justeringar" och inga överraskningar.
– Det är inte frågan om några stora saker i den samlade ekonomin, Inriktningen i försvarsbeslutet ligger fast.
– Men det finns utmaningar på marinsidan och inom flyget. Där krävs att man utnyttjar riskavsättningar som finns i budgeten och att man tittar på kompensatoriska åtgärder, säger Hultqvist till TT