– För att kunna stärka försvaret på ett sätt som motsvarar två procent av BNP till 2026 behöver vi komma igång tidigt, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.
Enligt det budgetunderlag som lämnats till regeringen motsvarar tvåprocentsmålet 129 miljarder kronor år 2026.
I underlaget begär Försvarsmakten 7 miljarder kronor mer i anslag 2024, 11 miljarder mer 2025 och 24 miljarder mer till 2026.
– Eftersom vi behöver komma i gång tidigt för att lyckas med det här, så föreslår vi konkreta tillskott, utöver de anslagsmedel som vi har nu, säger Granholm.
Snabba beslut krävs
Regeringen uppmanas också fatta snabba beslut om utökade planeringsramar och om klartecken för Försvarsmakten att lägga beställningar på krigsmateriel.
– Vi är tydliga med vad vi behöver komma igång med redan i år och åren därefter, säger Granholm.
I höstas presenterade ÖB Micael Bydén sina militära råd till regeringen. Där beskrev han vad Försvarsmakten vill lägga de växande anslagen på för att öka Sveriges försvarsförmåga.
– Det handlar om materielinvesteringar, infrastruktur, personalsatsningar, säger Granholm.
– På materielsidan är det till exempel raketartilleri och kvalificerat luftvärn till armén.
När det gäller stridsflyget ska till exempel fler radarjaktrobotar beställas. Ett annat exempel är att marinens nya ytstridsfartyg ska beväpnas med luftvärnsrobotsystem med längre räckvidd.
– Det är substantiella förstärkningar av vår verksamhet som vi behöver börja med tidigt, eftersom det tar tid att bygga militär förmåga, säger Granholm.
Kan inte vänta
Att försvaret ska växa till minst två procent råder det brett samförstånd kring i regering och riksdag. Men ännu har inte det politiska beslutet fattats om i vilken takt anslagen ska växa år för år. Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, jobbar för närvarande med hur den trappan ska se ut och ska lägga fram sina slutsatser i april.
Försvarsberedningen arbetar också med inriktningen på upprustningen, till exempel vilka vapensystem som behövs i framtiden.
Men Försvarsmakten har bråttom med att komma igång med beställningar och investeringar för att nå en storlek motsvarande två procent av BNP till 2026.
– Om vi väntar tills försvarsberedningen är klar och deras rapport har processats, då är det för sent för oss. Då kommer vi inte att nå den storleken till 2026, säger Granholm.
Riskerar nedsatt förmåga
I budgetunderlaget till regeringen begär Försvarsmakten också pengar för att ersätta den krigsmateriel som Sverige bidragit med till Ukrainas försvar. Det handlar om 5,3 miljarder kronor 2024, 1,8 miljarder 2025 och 1,4 miljarder 2026.
Försvarsmakten varnar för att ju längre det dröjer tills man kan beställa ersättningsmateriel, desto större riskerar nedgången i försvarsförmåga att bli.
Sverige har bland annat utlovat 50 stridsfordon 90 till Ukraina och upp till tio Leopardstridsvagnar.
Av budgetunderlaget framgår också att Försvarsmakten ökar sin avsättning för Natorelaterade kostnader från en till två miljarder kronor per år.