Enligt Ribbenvik pågår en dialog med Försvarsmakten som rör kvotuttagning. Mer än så vill han inte säga. Det Försvarsmakten kan säga om det pågående samtalet är att de just nu jobbar för att få fram information om utsatta personer som kan vara aktuella för att få komma till Sverige som kvotflyktingar.
– Det vi gör nu är ett analysarbete som mynnar ut i lista på personer som skulle kunna komma i fråga, precis som vi gjorde 2014. Det här ska bli klart så fort som möjligt för det är inget bra säkerhetsläge där nere, säger Philip Simon.
Att det finns personal kvar i Afghanistan som Sverige har ett ansvar för är dock ostridigt, enligt både Mikael Ribbenvik och Philip Simon.
– De har jobbat nära oss, är ovärderliga för att lösa våra uppgifter i Afghanistan under alla de här åren. Så väldigt värdefulla personer är det självklart att vi har ett ansvar för, säger Simon.
Hemlig aktion
Förra gången, 2014, när ett antal afghaner fick skydd i Sverige, fick Migrationsverket kritik för att inte göra något. Samtidigt var man i hemlighet i full gång med arbetet.
– Det var väldigt frustrerande att vi påstods inte göra något samtidigt som vi höll på för fullt, säger Ribbenvik, som då hade det operativa ansvaret för aktionen.
Men av säkerhetsskäl både för berörda personer och svensk personal samt hänsyn till främmande makt kunde man inte säga något förrän personerna var i Sverige.
Vad som hände var att Försvarsmakten gjorde ett urval på 69 personer, inklusive anhöriga, som skulle ingå i kvotsystemet. Sen tog Migrationsverket dessa personer ut ur Afghanistan, vilket skedde helt lagligt med utrese- och inresetillstånd.
– Det vi gjorde då 2014 var en hot- riskbedömning vad gällde lokal anställda, vakter, kockar och tolkar men hotbilden låg på de som var synliga och det var främst tolkar och de som hade en hotbild de lämnade vi sedan över till Migrationsverket.
I kvotsystemet
Därefter kom en formell presentation av dessa ärenden från den svenska ambassaden i Islamabad i Pakistan, varpå Migrationsverket kunde påbörja en asylprövning. Samtliga fick sedan asyl i kvotsystemet.
Migrationsverket behöver inget särskilt uppdrag från regeringen att göra detta. Däremot har myndigheten ingen egen initiativrätt. En begäran om asylprövning måste komma antingen från UNHCR eller en svensk ambassad, framhåller Ribbenvik.
TT: Det innebär väl att ett initiativ, eller uppdrag, måste komma från svensk ambassad, det vill säga UD och svenska regeringen?
– Ja, så är det. Eller från UNHCR, säger Ribbenvik.
Svårt upprepa
Att upprepa den här proceduren den här gången är dock betydligt svårare, anser han.
– Det ser väsentligt annorlunda ut i dag, eftersom vi inte har någon närvaro längre och omständigheterna ser helt annorlunda ut. Att kopiera upplägget från 2014 låter sig inte göras. Då hade vi en stark militär närvaro med egen bas, säger Ribbenvik.
Detta håller Försvarsmaktens presschef Philip Simon med om.
– Det är stor skillnad när vi själva var på plats och kunde ha överblick över vad som hände. Nu blir allt svårare, men det jag kan säga är att om de här tolkarna kommer till Sverige kommer vi inom Försvarsmakten bistå dem så att de kommer hit på ett juridiskt ordnat sätt.
TT: Vet ni hur många personer det rör sig om?
– Det vill jag inte spekulera i innan vårt analysarbete är klart.
TT söker UD.