Under måndagen meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att regeringen kör över Lagrådet och går vidare med lagstiftning om att sekretessbelägga det kommande elstödet, som omfattar tiotals miljarder kronor.
Uppgifterna som Försäkringskassan ska få in, som hur mycket en person förbrukat och därmed får ut i elstöd, ska omfattas av sekretess.
När Lagrådet hade granskat lagförslaget och kom med sitt yttrande dagen före nyårsafton lyfte man bland annat att rätten att ta del av allmänna handlingar är en av hörnstenarna i Sveriges demokratiska statsskick.
Det finns inget sekretessintresse och handlingsoffentlighet ska vara utgångspunkten, enligt expertinstansen.
"Ingen saklig grund"
Regeringen invändning är att människor inte kan avsäga sig elstödet och de har inte godkänt att deras elförbrukning ska vara allmän handling.
Uppgifterna kan också vara integritetskänsliga, enligt regeringen.
Yttrande- och tryckfrihetsexperten Nils Funcke ger inte mycket för den förklaringen.
– Det finns ingen rejäl saklig grund att de här uppgifterna skulle vara så ingripande i den personliga integriteten så att någon skulle skadas om det där kom fram. Det är inte i nivå med någons sexuella läggning eller sjukhusjournaler.
– Det där är en fullständigt omotiverad inskränkning i offentlighetsprincipen, och kan man inte ge motiv till varför man vill införa sekretess, då ska man inte göra det.
Hård sekretess
Enligt regeringens förslag så ska uppgifterna vara hemliga i 20 år. Funcke reagerar också på att regeringen inför den starkaste sekretessgraden, så kallat omvänt skaderekvisit i stället för rakt skaderekvisit.
– Det är fullständigt bisarrt.
Omvänt skaderekvisit innebär att att det i princip aldrig ska kunna anses finnas något allmänintresse för att lämna ut uppgifterna.
– Det är väl bara bra att det blir en öppen diskussion om hur det här stödet sedan faller ut. Att någon kanske gör en kartläggning, säger Funcke.
Under pandemin
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson skriver på Twitter att regeringen väljer en "osvensk väg" och att elstödet måste vara öppet för att kunna granskas av journalister och allmänhet.
En liknande situation uppstod under coronapandemin 2020 när den dåvarande S-MP-regeringen ville sekretessbelägga vilka företag som skulle få så kallat permitteringsstöd. Efter kritik ändrade sig regeringen och beslutade att stödet skulle offentliggöras.
– Där lyssnade den dåvarande regeringen på kritiken och gjorde en modifiering. Nu får vi ju se om den här regeringen är som en gås, så att kritiken bara rinner av den, eller om de faktiskt lyssnar på Lagrådet, säger Nils Funcke.