– Det kan vara så att vi begär ytterligare förstärkningar kopplat till en synlig utökad polisnärvaro i några av våra mest utsatta lokalpolisområden, säger regionpolischef Mats Löfving.
Han nämner Järvaområdet i nordvästra Stockholm som ett exempel där mer synlig polis kan komma att behövas.
– Järva har över tid varit det rödaste av våra utsatta områden, säger Löfving.
Syftet med en eventuell förstärkning är att få stopp på en eller flera heta gängkonflikter i Stockholmsområdet.
För närvarande bedöms sju gängkonflikter pågå i hela regionen där hotet om våld är konkret. Två bedöms innebära akut fara för våld.
Hälften i Stockholm
Till och med september har 38 personer i år mördats i gängrelaterade skjutningar i Sverige. Hälften av dem har skett i region Stockholm.
Regionen har redan fått förstärkning i form av 40-tal nationella specialister som ingår i brottsutredningsverksamheten.
Polisen bedömer att det finns 52 kriminella nätverk i regionen. Sammanlagt består nätverken 1500 individer. Det minsta består av tio och det största av 150 individer.
Polisen fokuserar nu på att få 74 personer dömda till fängelse, som tillhör de viktigaste i de kriminella nätverken.
Av de 52 kriminella nätverken är 32 geografiskt baserade, oftast i utsatta områden.
– De här utsatta områdena fungerar som rena växthuset för unga människor in i kriminalitet, säger Löfving.
Återhämtar sig snabbt
I Stockholmsregionen finns 25 områden som är klassade som utsatta och sex är särskilt utsatta. I dessa områden bor 290 000 människor.
Polisen håller på att uppdatera den nationella listan över utsatta områden i Sverige som ska offentliggöras senare i höst.
– Min bedömningen just nu är att det inte kommer att bli stora förändringar för regionen (Stockholm), säger Löfving.
Trots det besvärliga läget i region Stockholm pekar Löfving på framgångar. Bara med bevisning från den krypterad appen Encrochat har 92 människor kunnat dömas till fängelse. Många av dem är organisatörer och huvudmän.
– Det har skadat nätverken, men det är också så att nätverken har visat att de snabbt återhämtar sig, säger Löfving.
Högt på önskelistan
Därför är den viktigaste strategiska frågan för polisen att få stopp på nyrekryteringen. För det behövs insatser från flera delar av samhället och bättre samverkan med kommunerna. Ett hinder för den samverkan är, enligt Löfving, hur kommunerna tillämpar sekretesslagstiftning. Polisen överväger att gå till regeringen och begära lagändringar.
Högt på polisens önskelista står också att få använda hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig avlyssning, i underrättelsesyfte, samt möjlighet till anonyma vittnen.
Antalet poliser behöver också bli fler.
– Här är läget bekymmersamt i Stockholm, säger Löfving.
Blivit färre
Sedan januari 2015 har antalet poliser i regionen blivit omkring 150 färre. Däremot har polisens civila experter blivit omkring tusen fler.
För att poliserna ska bli fler behövs, enligt Löfving, fler vägar in i polisyrket och mer attraktiva anställningsvillkor. Polismyndigheten har i sitt budgetunderlag till regeringen pekat på svårigheter med att rekrytera poliser till Stockholm på grund av höga levnadsomkostnader.
Just polisens löner är en het politisk fråga. Fler oppositionspartier vill att det i statsbudgeten avsätts pengar till en riktad lönesatsning för åren framöver.
Löfving pekar på att det just nu pågår löneförhandlingar med Polisförbundet och att det för de förhandlingarna finns 360 miljoner extra för en polislönesatsning.
– För mig är det nödvändigt, tror jag, att fortsätta den satsningen, säger han.
