– Det finns målkonflikter och jag förstår att det finns yrkesgrupper som tycker att det strider mot etik, säger hon till TT och tillägger:

– Men jag vill betona hur oerhört viktigt det är att vi har ett offentligt Sverige som drar åt samma håll, där alla bidrar till att vi så långt möjligt verkställer meddelade beslut och domar.

Det handlar enligt ministern om att de resurser som finns ska gå till de som har skyddsskäl, inte personer som har fått avslag på sin asylansökan eller utan legal grund vistas i landet.

Inte angiveri

I en minidebatt under riksdagens frågestund frågade Lorena Delgado Varas (V) om det inte vore lika bra för regeringen att slänga tankarna på förslaget i papperskorgen.

Hon konstaterade att en rad företrädare för, och enskilda anställda i, kommuner, regioner och myndigheter samt i vården, skolan och omsorgen har flaggat för att de aldrig kommer att ägna sig åt det som många av dem kallar angiveri. Regeringen och Sverigedemokraterna kallar det en plikt att anmäla eller informera om papperslösa.

– Jag vill å det starkaste ta avstånd från uttrycket angiverilag, det här handlar om offentliganställda i sin tjänst, sade Malmer Stenergard i debatten med Delgado Varas.

Ministern säger att utredningen ska tillsättas inom kort, det är i alla fall ambitionen.

Utreda undantag

Hon säger också att utredaren ska få i uppdrag att överväga om det behövs undantag.

– Vi är överens mellan Tidöpartierna att vi ska utreda om det finns situationer som skulle strida mot ömmande värden, såsom i vården till exempel, säger Malmer Stenergard.

Det blir en ganska omfattande uppgift att undersöka undantag, enligt henne och hon vill inte ge sig in i vad det skulle kunna handla om. Men hon säger ändå att det skulle kunna vara i lägen med livsupphållande vård.

Men inte för det bredare "vård som inte kan anstå".

Hon vill inte resonera i frågan om det skulle finnas skäl för undantag i skolan.