ISP framhåller också, i ett pressmeddelande, att det tillstånd som nu givits gäller följdleveranser i kategorin övrigt krigsmateriel. Det handlar om elektronisk utrustning, programvara och tekniskt bistånd.
Haft samråd
Inspektionen noterar särskilt att tillståndet har givits efter samråd med Exportkontrollrådet, där representanter för riksdagens partier sitter.
ISP betonar att det inte har funnits eller finns något vapenembargo mot Turkiet.
Men i oktober 2019 drog inspektionen in de tillstånd för utförsel av krigsmateriel till Turkiet som fanns. Det skedde som en reaktion på att Turkiet gick in militärt i Syrien.
Regeringen och utrikesminister Ann Linde (S) slog fast att det turkiska agerandet bröt mot internationell humanitär rätt. Och Sverige verkade, inom EU där kritiken mot Turkiet också var stark, för ett vapenembargo.
Sedan hösten 2019 har, fram till nu, inga utförseltillstånd utfärdats.
Nato ändrar allt
Sveriges Natoansökan ändrar spelplanen. Det är för övrigt bara två av Natos medlemmar som ännu inte har godkänt, eller ratificerat, det svenska anslutningsavtalet. Det är Ungern och Turkiet.
"Sveriges ansökan om medlemskap i Nato stärker i hög grad de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja export av krigsmateriel till andra medlemsstater, däribland Turkiet." skriver ISP.
ISP hänvisar till utrikesdeklarationen och uttalanden från statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Linde om att ett Natomedlemskap förändrar förutsättningarna för reglerna för export av krigsmateriel och hur de ska tolkas.
"Med hänsyn till de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständigheterna har ISP efter en helhetsbedömning beslutat att bevilja ett tillstånd för följdleveranser från svensk försvarsindustri till Turkiet," skriver inspektionen.